• Flisan79

    På vilket sätt ska jag föda mitt 3:e barn?!

    Broadway skrev 2011-03-18 18:14:28 följande:

    Jag har exakt samma funderingar som du, kunde vara mitt eget inlägg. För mig är det också tredje förlossningen och jag lutar åt att vara gravid för alltid


    För mig blir det nog igångsättning, just för att hinna med epiduralen och kanske slippa den panik och ångest jag kände under framförallt sista förlossningen. Kommer även att gå i samtal även denna gång, men tvivlar på att det lugnar mig.


    Jag är nästan lika rädd för kejsarsnitt så det är nog inget alternativ jag kommer att kämpa för. Har haft för många bekanta som fåttt väldiga problem efter kejsarsnitt.


    Och här är en till som även jag är skeptisk mot ks. Gick på psykosociala enheten inför nr 2 men vad hjälpte det när förlossningen inte läste min journal? Min man fick tjata på dem och när de väl kommit så långt var det försent.

    Ska gå på pse även denna gång och kommer få samma alternativ i prinsip som du fått (ts) och har liknande funderingar inför igångsättning som annars verkar vara ett av de bättre alternativen.

    För mig handlar det enbart om smärtan. Var inte alls rädd inför första förlossningen men fick så ont att jag fick minnesluckor, blackouter, utomkroppslig upplevelse, ögon som rullade bak i ögon hålan mm mm båda förlossningarna. Detta trots EDA/spinalbedövning och lustgas.
    När man har så ont hjälper ingen profylax eller dykteknik i världen...
    Värsta var under andra då jag upplevede under en av de värsta värkarna att jag gick över till "andra sidan". Jag var inte kvar i rummet, all smärta försvann och det blev ljust omkring mig. Jag blev plötsligt helt klar i huvudet och sa till mig själv att jag måste gå tillbaka. Väääääääldigt obehagligt
  • Flisan79

    En fördel med igångsättning är ju att man har bättre tid och kontroll när man lägger eda:n tex. Att man slipper vänta för det finns ju risk att narkosläkaren är upptagen och att man därav hänger med på ett annat sätt.
    Det som sätter emot är att det ofta blir långdraget och det finns risk för att värkarna är ännu värre än de hade varit annars.

    Jag funderar på att genom pse ha en överenskommelse om att jag får komma in vid minsta känning och att EDA ska vara redo när jag kommer. Går man på pse kan man kräva en hel del faktist för de gör allt man vill så länge de slipper göra ett ks (ja typ iaf ). Jag vill även veta mer om hur man kan bedöva vid utdrivningen på absolut bästa sätt. Tittar på förlossningskliniken på tv4 fakta och där verkar folk inte ha ont alls...hur är de bedövade undrar jag då.

    Precis som vid förra hoppas jag även på att barnen innan har banat lite väg och att speciellt krystandet ska bli ännu kortare. Första förlossningen var det 30 min andra 20 min....önske tänkande skulle ju vara ett par krystvärkar och sen svuch som en tvål ut  

  • Flisan79
    lilla mej skrev 2011-03-20 22:09:15 följande:
    jag hade eda och lokalbedovning i sjalva oppningen sa jag kannde inget... forutom krystvarkarna som inte gjorde ont bara var obehagliga.... men min eda tog bra och de gav ordentligt med lokalbedovning dar nere sa det var ingen smarta. Men jag vet hur varkarbetet kanns for jag fick smaka pa det innan edan, sa jag hoppas innerligen att jag hinner ta den denna gangen med aven fast det drar ut pa tiden....
    Vet inte om du läst mitt första inlägg men jag har altså fött 2 barn med fungerande EDA på ena och ej fungerande på andra. Fick då en spinalbedövning ist. Hade ändå samma upplevelser som TS så det verkar inte fungera på alla...tyvärr.

    Jag skulle egentligen kompliterat med en bäckenbotten bedövning men eftersoom att sös tabbade sig och missade läsa min journal från pse fattade de aldrig det. När vi själva tog upp det sa de att det inte behövdes när jag hade spinal...ändå höll jag på att dö av smärta så jag hade nog gärna provat iaf.
  • Flisan79
    lilla mej skrev 2011-03-20 22:32:34 följande:
    nej jag vet att dte inte funkar pa alla, men tankte mest att du undrar vad de far for bedovning pa tv programmen... kan tanka mig att de ar nara av de lyckliga som edan funkade pa:))
    Ja kanske det men om man ser på svenska flprogram så verkar de ju ändå ha lite mer ont även med eda.

    Tänker gräva i saken och se om jag hittar något. Är ju i v 17 nu så har iaf lite tid på mig
  • Flisan79
    lilla mej skrev 2011-03-20 23:05:10 följande:
    nope inte om det tar som det ska....kanns ingenting. Krystvarkarna kanner man men jag tycker inte de gjorde ont, fick massa lokalbedovning runt oppningen sa kande inte nar huvudet kom heller, forutom att det tryckte lite.
    Kan inte mer än säga att jag är avundsjuk och hoppas att min nästa förlossning kan ske lite mer som för dig.
  • Flisan79
    Här och nu skrev 2011-03-20 23:27:50 följande:
    Varför måste hon det?
    Undrar jag med. Hur kan en psykolog hjälpa en att ta fysisk smärta? Hur pratar man bort ett faktum som kvarstår rent fysiskt? Jag förstår inte riktigt.
  • Flisan79
    Här och nu skrev 2011-03-20 23:36:12 följande:
    Fysisk smärta blir större än vad den ursrungligen är genom nervositet. Hjälper ofta att prata om det, men inte alltid  tillräckligt för att klara det eller få en bra upplevelse.
    Jag var ju inte de minsta nervös inför första fölossningen . Såg fram emot den och var ändå inställd på mycket smärta. Var egentligen inte särskillt spänd inför andra heller då jag trodde att de skulle följa min förlossningsplan och som den optimist jag i botten är trodde jag att det skulle gå bättre.
     För mig är det rent fysiskt och inget snack i världen kan ändra det. Jämför en en gång med att amputera benet utan bedövning. Spelar ingen roll hur mycket prat om hur ofarligt det är innan, smärtan är ju total ändå.
  • Flisan79
    Här och nu skrev 2011-03-20 23:46:50 följande:
    Nej, man kan va väldigt smärtkänslig. OFTA hjälper det att prata om det. Nej,ofarligt behöver det inte handla om,utan att slappna av osv. Men det hjälper ibland inte ett jota.
    Nej precis. Klart det kan hjälpa om man tex är rädd inför sin första förlossning för då har man ingenting att relatera sin ångest till. Man vet ju egentligen inte varför man är rädd osv. Eller om det tex var maktlöshet eller liknande.

    Jag är nog smärtkänslig, eller inte gjord för att föda barn kanske haha.
  • Flisan79
    3småttingar skrev 2011-03-21 10:31:09 följande:
    Flisan - precis som dig så var man normalt spänd inför första förlossningen.. Inför andra så var jag ändå positiv, rädd också
    Såklart,, hade gått i samtal och kände mig ganska peppad.. Sen så ångrade man sig som sjutton :( nu vill jag inte att det ska bli samma igen!
    Verkar som vi har liknande erfarenheter. Det här blir sista barnet och jag vill så gärna få avsluta med en förlossning som blir iaf ok.
  • Flisan79
    Broadway skrev 2011-03-21 15:45:07 följande:
    Jag hoppas verkligen på att få en någorlunda positiv upplevelse av förlossningen denna gång. För mig är igångsättning det bästa, det är jag övertygad om. Visst kan förlossningen bli längre men jag känner att jag måste ha alternativet att få bedövning.
    Med min sista en timmes skräckförlossning i minnet vågar jag inte riskera att bara vänta ut det hela........ Just detta att man kan sätta eda och sedan sätta igång det hela känns tryggare föör mig. Sedan vill jag att det ska ta längre tid denna gång. KS är verkligen inget jag vill utsätta mig för frivilligt, så myecket vet jag.

    Är i v.24 nu så det börjar bli mer och mer verkligt att jag verkligen ska få barn...... jag måste ju liksom få ut bebisen på ett eller annat sätt och många timmars våndan varje natt är det just nu.

    Något som var otäckt vid min förra förlossning var att jag vart så påverkad att jag inte kunde ta till mig sonen när han kom ut. Jag ville bara att de skulle ta bort honom och det tog flera dagar innan jag kunde ta honom till mig. Vill inte vara med om det en gång till och jag är helt säker på att det var den traumatiska förlossningen som var orsaken.
    Ja igångsättning låter verkligen som ett bra alternativ för dig om förlossningen gick så snabbt.
    Även om jag kunde ta till mig mina barn tog det allt några timmar iaf att landa och verkligen fokusera på barnet ist för sig själv.
  • Flisan79
    3småttingar skrev 2011-03-22 22:50:44 följande:
    Sitter och försöker förbereda mig...börjar bli supernervös! OM dom säger nej, orkar jag kämpa mer? Jag vill bara se fram emot min bebis.
    Vilken av metoderna vill du kämpa för? Har du bestämt dig?
Svar på tråden På vilket sätt ska jag föda mitt 3:e barn?!