Frågor om Kejsarsnitt! Jag vänder mig till er som gjort kejsarsnitt, antingen akut eller planerat!

När min son föddes för drygt 2 år sedan så slutade det med ett ur-akut kejsarsnitt. (efter igångsättning, 4 timmars krystvärkar och 3 försök med sug-klocka)
Redan innan vi blev gravida igen så var jag å pratade med en förlossningsläkare på min BM mottagning om hur jag upplevde det och sa att om jag inte denna gång får en mer "planerad" förlossning så skiter jag i att skaffa fler barn.
Han var mkt tillmötesgående och informerade om vilken hjälp som finns här (i Linköping), jag har även haft en dialog med min BM hela tiden om detta.

Så blev jag gravid (planerat) och har BF om 2 veckor. Min tanke har varit att OM förlossningen sätter igång av sig själv så kan jag försöka föda vaginalt - men om det går trögt (eller inte alls - som med sonen, han kom också med pannan först) så ska man avbryta i tid så att jag hinner vara vaken under KS och att min man får vara med.

Jag har fått gå hos "specialistmödravården" uppe på Universitets Sjukhuset här i Linköping och lägga upp en plan. Jag har fått göra ett extra tillväxt-UL och ska på ett till i morgon. Vi har sagt så nu att om bäbisen är stor (vilket sonen var), eller om jag går över tiden minsta lilla så sätter vi ett datum för planerat snitt.
Jag upplever att de har tagit mig och mitt val på stort allvar och försöker göra den här förlossningen till ett bättre minne än den första.

Försök så tidigt som möjligt prata med din BM, fråga om det finns ngn specialistmödravård där du kan få tala med förlossningsläkare och ev ngn kurator för att prata om hur du upplevde din första förlossning och hur du  vill ha din nästa förlossning. Som det låter så tror jag inte att de kommer att neka dig ett planerat snitt.
STÅ PÅ DIG!!! Jag tror det är jätteviktigt att du själv vet vad du vill när du kommer till BM, skriv gärna ner dina funderingar och önskemål, det hade jag gjort.

Grattis till graviditeten och hoppas att din förlossning denna gång blir minnesvärd. Jag kan meddela sen hur min blev  - snitt eller ej...

Jag snittades akut i Skövde. Har bra erfarenheter från läkarna och eftervården.
Däremot harjag fortfarande rysningar när jag tänker på barnmorskan som hadehand om min förlossning innan snittet.
Det finns ett fult ord som kan beskriva henne, men det är inte passande att använda på en familjesajt.
Så jag använder det snällaste jag kan komma på om henne, s-u-b-b-a.

Vill du veta mera om mitt snitt så inboxa gärna =)

Tack för era svar!

Cat-bride - Gud silken jobbig förstaförlossningen du hade.
Skönt att dom tagit din rädsla på största allvar och att du fått vara med och bestämma hur du vill att de ska se ut nu inför din kommande förlossning. Jag hoppas att den går bra och att du slipper några komplikationer!
Hur stor var din son när han föddes? Vad räknas som stort?

Jag har pratat med min BM och varit väldigt bestämt med hur jag vill ha det. Även min sambo har varit med och vi har pratat och diskuterat om hur vi blev bemötta och om den dramatiska upplevelsen och hon förstod och skickade oss till en läkare redan 2 veckor senare, alltså nästa onsdag. Jag och min sambo filar för tillfälligt på vad vi ska säga till läkaren och vad vi vill ha sagt.. jag vill få med allt!

Meddela gärna hur din förlossning blir. Vilket datum är du beräknad?
Grattis till din förlossning. Beundrar dig som är stark nog att försöka dig på en vaginal förlossning igen.

Idag har jag varit uppe på sjukhuset, gjort tillväxt UL och samtal och und av förlossningsläkaren. Bäbisen beräknas nu ligga på 3950 gram (2 v innan BF). Oliver vägde 3960gram när han kom ut 2 veckor EFTER beräknat datum. Låter vi den här stanna inne i 4 v till så kan det alltså bli +1kg till!!!

Vad som är stort beräknas nog från fall till fall. Jag är rätt så kort - bara 156cm lång, så allt över 4 kilo är ju stort för mig. Är man 180cm lång och bäbisen är långsmal så kanske 4,5kilo går jättebra ändå.

Läkaren kollade idag och jag är visst 4cm öppen redan!! Hoppsan!!! Så hon gjode en hinnsvepning och så hoppas vi på att det kommer igång NU!!

Vi ger den några dagar - åsså har hon skickat remiss för operation - så om inget annat händer så blir det kejsarsnitt planerat tisdag, onsdag eller torsdag nästa vecka. 
Känns jätteskönt att vi nu har en plan och ett stoppdatum! Men min kära make blev lite stressad och skärrad Han jobbar 1 timmas bilväg bort, så det var knappt han visste om han skulle våga sig iväg efter undersökningen.

Vet du vad ni får för kön? Killar brukar ju i regel vara större än tjejer. Min son vägde 4230gram och var 53cm lång med ett huvudomfång på 38 när han föddes och jag själv är 162 cm lång och väldigt smal och liten. Jag vet att vi väntar en till liten pojke nu för det har vi kollat upp och risken är ju väldigt stor att denna pojke blir ännu större än sin storebror. Är inte så jätte sugen på att försöka mig igenom en till förlossning alls, speciellt inte eftersom att den första var så stor.

Oj, var du redan öppen 4 cm? Gud vad kul :D Då kommer det nog igång eftersom dom gjorde hinnsvepning också! Spännande. Har du haft några känningar?

Låter skönt att du vet att det kommer bli av ett snitt om de inte kommer igång nu. Men jag håller mina tummar för att de kommer fungera jätte bra för dig nu. :D

Jag har kännt av sjukt mkt sammandragningar idag. Ännu mera sen jag hämtade sonen på dagis - då måste man ju röra sig lite mer liksom
Jag funderar på om jag kommer att känna av när det blir riktiga värkar, jag ringde förlossningen och BM där trodde nog att jag skulle komma ihåg känslan iom att jag varit med förut. Nackdelen är att jag har rätt så hög smärttröskel, så det som vissa tycker gör ont klassar jag kanske inte som smärta....

Vi väntar en liten tjej, eller liten å liten..... 4 kilo bäbis är ju nåt rejält att ta i! Fördelen med stora barn är ju att man inte behöver vara rädda för att de ska gå sönder när man tar i dem. Hellre en 4 kilos klump än att föda en liten 2 kilos som ser ut som en fågelunge....

Jag håller dig uppdaterad så du får veta hur det går. Jag hoppas verkligen att det kommer igång NU!!!

Hej.
Jag hade exakt samma upplevelse som du. Personalen kom och puttade på magen, sen koppla de in först en maskin och sen en till. Ingen berättade vad som var på gång. Vi såg hjärtljuden sjunka i botten, sen tog det bara ett par minuter tills hon var ute. Blev sövd i hysteriskt tillstånd och vaknade likadant. Fruktansvärt.

Hade inga problem att få planerat snitt. Hade det under hela graviditen som nödutgång. Jag ville se om det kom igång av sig själv men vägrade ingångsättning (de försöte sätta igång mig i tre dygn med första).
16 dagar över tiden utan värkar så blev det planerat snitt. Nu gick det inte så bra för mig ändå, en massa komplikationer pga inkompetent personal. Men trots allt var det bättre än ett akutsnitt, och det var skönt att ha flera val under graviditeten.

Ska nu ha nr 3, denna gången har jag inget val. Får inte ha något värkarbete. Har blivit garanterad att en specialist kommer göra mitt snitt denna gången så jag känner mig trots allt ganska trygg.

MJ70 - Fy så hemskt. Det är ju inte konstigt att man blir rädd för att föda vaginalt när det går som det går.
Många förstår inte alls varför man vill ha ett planerat snitt efter en sånhär upplevelse. Jag tyckte som du att det var hemskt. När dom sövde mig grät jag hejdlöst för att jag trodde att mitt barn skulle dö.

Får man fråga vart ifrån du kommer? Jag känner mer och mer ångest och nervositet för varje dag som kommer och är så rädd att inte få välja hur jag vill göra. Har börjat fundera på att vända mig till Varbergs förlossning ifall jag inte får min vilja igenom här.. har gört att dom är väldigt tillmötesgående där och gör allt för att patienten ska få göra som hon själv vill!
Tråkigt att det slutade illa den andra gången också pga personal. Lite trist för din del som även fick gå över 16 dagar.. tycker dom borde ha planerat in ett snitt tidigare..

Gud vad skönt att du kommer få ett planerat snitt och att en specialist kommer utföra det. Sådär hoppas jag också att det kommer bli för mig. Det är inget kul att behöva gå och oroa sig igenom hela graviditeten.
Jag hade dåligt blodvärde när jag var gravid sist och tappade mycket blod under förlossningen vilket jag tror dom kommer påpeka nu och ta de som ett tecken på att jag inte alls borde få ett planerat snitt!
Jag gör allt för att mitt hb ska vara bra nu.. äter järntabletter varje dag + att jag äter nyttig och järnrik mat.. Jag är så nervös så att jag mår illa när jag tänker på vilket besked vi kommer få på onsdag.. :(

När är det du ska ha din tredje bebis? Grattis :)

Mina två barn är födda med planerade snitt pga min förlossningsrädsla.

Med dottern som är född -02 så var det verkligen en liten fight för att få igenom det. Dock inte på alla instanser, på auroramottagningen sa kvinnan efter bara en kort stund att "jag märker att det inte spelar nån roll vad vi pratar om, du är så rädd att du inte kommer ge med dig, och jag kommer inte kunna hjälpa dig".

Sista stoppet var svårast, den läkaren som skulle fatta det slutgiltiga beslutet. Hon var otroligt osympatisk och saknade empati. Hon kunde inte alls se mitt problem och vad jag var rädd för, och hon ställde frågor som för mig var totalt irrelevanta i sammanhanget.
Men jag stod på mig och fick mitt snitt beviljat på plats!

Med sonen som är född -09 så var det inga problem alls. Jag pratade med bm, hon skickade ett papper till sjukhuset där hon sa att de brukar ta upp andragångssnitt på ett möte. Tog några veckor bara, sen ringde hon och sa att snittet var beviljat utan problem. Jag behövde alltså inte ens prata med någon andra gången.

Det enda som funkar om man verkligen vill ha ett planerat snitt är att man står på sig till 110 %! Alla kommer vilja övertala dig och skrämma upp dig på olika sätt, men vill du verkligen så ge dig inte!

LYCKA TILL

Emma G: jag bor i malmö med gjorde snitt 2 i Hbg.

Jag väntar trean i månadsskiftet aug/sep.

Vill bara inflika att de väntar till 40+16 vsr för att jag ville se om jag skulle kunna komma igång själv och föda vaginalt. Det jag var livrädd för var att Bli igångsatt när kroppen inte är redo. Så här i efterhand efter diskutioner med bm så är det nog så att barnen inte lyckas tränga ner i bäckenet, så hur mycket de en skulle försökt så hade det inte funkat vaginalt.

Lycka till, hoppas ok på snittet nu så du kan slappna av och njuta av din graviditet.