Inlägg från: Leoella |Visa alla inlägg
  • Leoella

    Anledning att ändra på fungerande koncept?

    heliora skrev 2011-04-01 18:30:19 följande:

    Ni som tycker att ni själva fick en bra uppfostran... vad har ni för skäl att ändra på metoden med era egna barn? Att experimentera med teorier och pedagogers tycke och smak även fast det motsatta fungerade på er?


    Jag tycker jag fick en bra uppfostran. Och just därför försöker jag medvetet göra ungefär likadant med mitt (snart en till) barn. Min mammas filosofi (för det var främst hon som fostrade) var bra redan då (början av 70talet) och jag tycker den kan fungera idag med.

    Det finns egentligen bara två små detaljer som jag aktivt försöker ändra på. Dels att det ibland sades "men då blir ju mamma/pappa ledsen" under min uppväxt; som en slags indirekt "hotelse" eller någon slags övertalning till t ex kram eller att städa eller annat. Jag gillar inte riktigt det. Men det skedde inte så ofta. Och sen är det också "vad säger man?" när barnet får en present - och den använder jag själv alldeles för ofta. Jag försöker och vill hitta en annan formulering på det där, att lära barnet tacka utan att säga det som någon slags "kommando".

    I övrigt är min mamma min stora föräldraförebild! Och när jag läser Juul (har läst en av hans böcker) känner jag snarast "ja, just det, precis!" och tycker det mesta stämmer med hur min mamma fostrade oss. Med kärlek, förtroende, tillit och ändå med auktoritet och tydlig föräldraroll. Hon sa aldrig Nej bara för att; det fanns alltid ett bemötande av oss som människor, respektfullhet. En respektfullhet som liksom per automatik gjorde att jag/vi också kände respekt för våra föräldrar. Ett naturligt sätt att möta medmänniskor; även när de är små.

    Jag fick också en mycket bra självkänsla och ett gott självförtroende med mig hemifrån. Har aldrig någonsin tvivlat på mina föräldrars absoluta villkorslösa kärlek för mig/oss.
  • Leoella
    Kazeer skrev 2011-04-01 18:47:59 följande:
    Jag fick, tack och lov, ingen sträng uppfostran men det blev en vettig och välmående individ av mig (om jag får säga det själv) ... och av min bror också. Jag brukar säga att jag inte känner mig "uppfostrad". Mina föräldrar satte tydliga gränser och de lyssnade mycket på oss barn. Vi kände att vi möttes av respekt för de människor vi var. När jag idag läser Jesper Juul och Lars H Gustafsson, känner jag igen många tankegångar och jag skulle nästan kunna tro att mina föräldrar hade läst dessa böcker fastän de inte var skrivna, när jag var liten.

    Om jag kan göra mitt jobb som förälder hälften så bra som mina föräldrar gjorde det, så kommer jag att vara glad och nöjd.
    Ungefär så som jag känner. Uppfostran var en slags naturligt förhållningssätt i familjen. "Såhär beter man sig mot sina medmänniskor" var väl ungefär vad det hela gick ut på.

    Är det du som är mitt syskon?? ;)
  • Leoella
    Kazeer skrev 2011-04-04 07:45:30 följande:


    Om du är en 38-årig man som bor i Kalifornien, så kanske...
    Nä, jag tänkte att du var en man på snart 40...

    Flört
Svar på tråden Anledning att ändra på fungerande koncept?