Jag kommer aldrig erkänna!!!!

Jag fattar inte tråden? Kan någon förklara? 

Det är så kul att folk och speciellt trådstartaren säger att dom aldrig kommer erkänna..vad det nu är ..när det e precis det dom gör haha..jag va bara tvungen...kankse ngn som redan sagt det men jag orkade inte läsa 51 sidor....

Jag kommer aldrig erkänna att:

- jag vill att alla sambons kompisar i hemlighet ska vara kära i mig
- jag egentligen vill att ALLA killar ska vara lite småkära i mig
- att jag ljuger, ganska ofta...
- hur jag och min sambos blev tillsammans (bara han, jag o en till som vet)
- att jag älskar när jag får mer uppmärksamhet än mina vänner, jag älskar att vara i centrum
- att jag en gång stal 60 kronor av min mamma (17 år sedan och jag skäms fortfarande)
- att jag egentligen är väldigt svartsjuk
- att jag stör mig på min bästa väns överlägsna attityd, hon ska fan va bäst på allt. Orka!
- att jag egentligen inte tycker om min svärmor, trots att hon faktiskt är ganska snäll

shiiit va många som äter sitt eget snor?  

Jag kommer aldrig erkänna:

- att jag bjöd en kompis på mat med en krydda som hon hävdade fick henne att kräkas. Hon åt och mådde bra.
-  att jag tycker att barnen till två av mina vänner är obehagliga hela bunten (och det är en stor bunt).
- att jag fick en tjej att sluta på mitt jobb efter att hon försökte ta min dåvarande kk. 
- att jag inte för en sekund tror på majoriteten av de som hävdar att de inte "kan" amma. BS, ni är bara lata.
-  att jag tog tillbaka en kille som dumpat mig på ett riktigt fult sätt enbart för att kunna göra detsamma mot honom.
- att jag föraktar bidragstagare som så fort pengarna kommer in på kontot måste springa och handla mer skitprylar till sina ungar. 

Jag kommer aldrig erkänna en hel del, här kommer bara en del.

Jag är databeroende, när internet slutade funka i 2 dagar blev jag galen och ville dö.

Jag ljuger för släkt och alla andra förutom familj, bästa vännerna om vad jag gör.
Sagt att jag studerar men har inte gjort något på long time. vill inte och kommer bli ännu mer deprimerad när föräldrarna inte ger mig något annat val än att ta tag i mitt liv.

Jag är avundsjuk på alla runt omkring mig som det går bra för, kompisar, syskon.
Speciellt alla som bildar familj. Visar det inte förstås.

Jag önskar att någon naturkatastrof ska ske eller att något sjukt farligt virus kommer som gör att alla människor måste fly, försöka överleva och ta hand om varandra, och att detta ska pågå i flera veckor eller månader innan allt blir som vanligt.  ( Inte så flera tusen dör dock.)  Ni  förstår nog om ni sett såna filmer.

Om jag kunde skulle jag ta megastort lån och ta körkort, sen dra iväg på en lång jorden runt resa och efter det chilla i typ Hawaii. Även fast jag vet att jag inte kan betala tillbaka allt under min livstid.

Osv... såna här saker skulle jag aldrig berätta för någon för då skulle jag nog ses som sjuk.

Me to! Bara killarna ser okej/bra ut.

Kom på lite mer jag aldrig kommer berätta.

Att jag blev antastad av en pedofilgubbe som 12-13 år och gillade det. Kände mig speciell och utvald när han ville smeka mig eller umgås med mig. (Träffade honom dock aldrig ensam... historien är lång).
Låtsades i efterhand må lite dåligt över det för att få medlidande.  Efter en yttligare tid har jag försökt få tag på hans nummer eller hoppats på att träffa på honom. Allt i smyg. Inte lyckats dock, puh.

Jag har sedan liten varit småkär i min farbror och tycker han ser väldigt bra ut, precis i min smak.
Är smått svartsjuk på hans sambo och att de bildat familj.

Jag som liten en gång höll på med min kusin i smyg, på våran tomt mitt på ljusa dagen.
Vi visade varandras könsorgan och höll på lite. Jag var nog 6-7 år max. Vet inte om någon såg.

Jag som liten men lite äldre än ovan, skulle visa när jag stoppade in mitt finger i snippan så långt jag kunde medans min bror såg på. Jag minns inte om det hände något mer, hela händelsen är ganska förträngd.

Jag skulle aldrig erkänna att:

- jag kan mitt ex lösenord till hans facebook och att jag ofta går in och snokar lite, bara för att jag kan!
- jag var otrogen mot mitt ex ett flertal gånger och blev smittad med klamydia. Ljög ihop nånting så att han också kunde få behandling, han misstänkte mig aldrig!
- jag tagit hem en vuxenblöja från jobbet en gång, för att testa hur det känns att kissa i blöja. Inget jag vill göra igen, verkligen en konstig känsla!
- jag ibland tycker det är jobbigt att ta hand om min bebis (3 månader) hela dagarna att jag ibland lägger henne lite tidigare.
- jag hatar mammas sambo och skulle dom gifta sig skulle jag inte komma på bröllopet. (Detta vet dock pappa, min sambo och min syster om).

Ska klura ut nå mer!  Återkommer..

Jag kommer aldrig att erkänna...

att jag tycker att ett par bekanta beter sig riktigt tragiskt när de skaffar barn efter barn efter barn efter... ja, ni fattar, speciellt eftersom det efter de tre senaste har hetat att "det här var den sista" och max ett halvår senare är människan gravid IGEN. Sen får man lyssna om och om igen på hur jobbigt det är att vara gravid och att hon minsann har så besvärlig foglossning. Men sluuuuuta pippa som kaniner eller använd preventivmedel då?