Min nya date verkar vara utbränd, vågar jag satsa??

Jag tycker att din tveksamhet är svaret.

Tack! ett väldigt klokt svar...tvekar man så är det nog inte rätt....

Hej,
som tidigare sagt tycker jag att du ska ta din tveksamhet på allvar.
Jag kommer från ett förhållande där mannen lider av mycket dålig självkänsla. Han har ett högpresterande arbete. Har lidit av depressioner och haft andra destruktiva relationer. Han har målat ut mig som en galen psykopat som styrt honom under flera år. Jag stannade för att jag var kär i honom och tyckte synd om honom.
Hade jag inte blivit så kär i honom från början hade jag haft möjlighet att se varningstecken tidigare.
Jag tycker det låter allvarligt att du tycker synd om honom. Försök att avvakta och var försiktig. Han behöver säkert reda upp sig själv innan han kan gå in i en ny relation. Du kan inte förändra eller hjälpa honom. Se till dig själv i först. Om han visar annat kan du ju alltid ändra dig också.
Mitt råd - ta det lugnt.
Lycka till

Kan bara hålla med föregående....
Har exakt samma upplevelser.  Det kommer aldrig att bli bra. Du kommer inte orka med att hans självkänsla är så låg. Han kommer antagligen att vara oerhört svartsjuk. Som mitt ex var. Jag fick inte ens sms:a mina tjejkompisar tillslut.

Tog mig 4:a månader att ta mig ur förhållandet. Och nu är det jag som är det svarta fåret. Han förföljer mig överallt och kollar upp mig på nätet. Han har efter en polisanmälan iallafall slutat sms och ringa. Men han förstår inte att varje gång han är inne på mina sidor på nätet så kommer det att rapporteras till polisen det också.

Han var sjuk. Han och jag passade inte ihop. Och jag orkade inte ställa upp i längden. För jag fick aldrig tillbaka någonting.

när jag började träffa min pojkvän var han utbränd. Han hade ett framgångsrikt företag som han hade blivit blåst på,hans partner som han drev det ihop med hade tagit livet av sig, han kunde inte planera ens för morgondagen och om vi bestämde en tid och plats vi skulle träffas hade han glömt det 5 min senare. 

Nu har det gått nästan 3 år, han har ett nytt företag, fokuserar på balansera det med bra kost,träning och mycket sömn. Så det kan bli bra!

Jag har dock aldrig tvekat på om han var nått för mig, jag har alltid bara velat vara den som han kom till när det var jobbigt, som han kunde säga vad som helst till (inte behandla mig hur som helst utan kunna lätta sitt hjärta för så det inte missuppfattas). Jag vill att han ska ha allt fint i hela världen, han är det finaste jag har. Det har varit tufft, speciellt eftersom mycket var tvunget att ske på hans villkor,speciellt i början när han mådde så dåligt. Jag har aldrig blivit hunsad med utan alltid har han haft förståelse för mig med, men jag har fått välja mina stider, om man säger så.

Tack för alla olika svar, bra att ta del av olika erfarenheter.
Han är en jättefin och snäll människa och inte svartsjuk, det är jag säker på. Jag har haft ett förhållande med en manipulativ, osäker , svartsjuk man med kontrollbehov och den här nya mannen är längtifrån sån det känner jag tydligt...jag hoppas den här"fasen" han är i går över....vi bor dessutom i olika städer med en timmes resväg och både han o jag fokuserar på barnen, han vill ta det väldigt lugnt och vi kommer mest ses varannan helg och ibland en vardag då han har möljighet att jobba hemifrån...så jag känner att jag inte blir indragen i något för fort, utan får se tiden an hur allt utvecklar sig. Måste inte bestämma mig fort...

Lägg ner den där relationen. Du är redan tveksam.

Jag har drabbats av två utbrända män i mitt liv.

Den som är utbränd funkar inte normalt. Jag kommer aldrig mer att inleda en relation med någon som varit utbränd eller har tendenser att trilla dit. Och det av ren självbevarelsedrift.

Hur gjorde du ts?

Jag har själv varit utbränd och började inleda en relation men jag avslutade den själv eftersom jag helt enkelt hade för mycket med mig själv. Skulle jag idag hamna i samma sits som dig där personen jag mötte var utbränd så hade jag backat eftersom jag vet vad det innebär.