Hjälp - bråk och slagsmål hela tiden

Vi är lite i samma sits som er. Fast vi har bara en son, och han slår oss och andra barn när han blir arg. I nuläget har jag inget råd att komma med, har inte läst din förra tråd och vet inte vad dom har sagt där. Men jag tycker det skulle vara intressant och se vad andra svarar dig nu.

Vi fick rådet att införa ett belöningssystem, men det har vi nu fått rådet att avveckla eftersom det inte fungerar på vår son, då det istället gör honom starkare...han vinner i slutändan.

På dagis har dom tagit in en specialpedagog som vid några tillfällen "spionerat" på sonen. Snart skall vi träffa henne och få hjälp. Vi funderade även ett tag på att kontakta Bupp, men börjar med specialpedagogen på dagis och får se var hän det leder.

Intressant att du nämner det här med belöningssystem. Vi bestämde oss för att testa det idag, men på en helt annan sak, nämligen att sonen vägrar bajsa om han inte får på sig blöja. Vi pratade först om det med sonen och ritade sedan tillsammans upp ett rutnät där vi skulle sätta en guldstjärna varje gång han bajsade på pottan, och efter 10 guldstjärnor skulle han få en legobil. Vi ritade även själva bilen. Men sen när det kom till själva bajsandet blev sonen arg för att han inte fick blöja, och det slutade med att han rev sönder belöningspapperet och slängde det i soporna... Och inte kom det något bajs i pottan heller, förstås.

På dagis får vi otroligt mycket positiv feedback. De säger att vår son är så lugn, sitter långa stunder och pysslar, älskar att läsa, pratar och berättar, är intresserad av allt. Ja, det riktigt lyser i ögonen på personalen när de berättar om hur han varit och vad han gjort under dagen. Så "spionage" på dagis skulle tyvärr inte hjälpa oss... Men hoppas förstås att det kan bidra till att förbättra er situation!

Belöningssystemet skulle kunna fungera för er son, man måste prova sig fram. T ex kan man börja med att när han bajsat 2ggr på pottan eller i toa, och fått 2 klistermärken (vi brukade köpa olika så fick sonen välja vilket) så får han sin belöning. Det kan vara en sak eller att ni gör något som han tycker om. Bakar, bygger bilbana, åker till ett lekland osv. Att börja med 10 gr kan kännas omöjligt för honom och därför förkastar han idén direkt.

Visst kan det vara så. Men han var väldigt intresserad och tyckte det lät som en bra idé medan vi ritade. Det var när han skulle bajsa som det sket sig...

Men det här med pottan var ju ett sidospår. Hur var det tänkt att ett belöningssystem skulle funka i ert fall, för att få sonen att sluta slåss? Förstår inte riktigt.

Nej vi använde inte belöningssystemet för att han skulle sluta slåss, utan för att han skulle sköta sig vid matbordet. Vi hade stora problem med att han hela tiden sprang i väg eller sa fula ord, fes, rapade, inte åt osv. Det fungerade faktiskt jätte bra! Men det var specialpedagogen som hade sagt till fröknarna på dagis att han inte bör ha belöningssystem. Vi har kört det lite då och då, men nu är det slut.

När man sen har eliminerat ett problem kan man gå vidare med nästa, så egentligen hade vi väl tänkt från början att införa ett belöningssystem för att få honom att sluta slåss. Men som sagt, nu avvaktar vi. Pedagogen skall hjälpa oss med tips hur vi löser konfilkter här hemma med sonen.

Ingen annan som har några tankar?

Nu slåss inte min son längre, men innan kunde vi hålla fast honom tills han lugna sig. vi har även tagit in honom på hans rum och stängt dörren för att sedan gå in med korta och jämna mellanrum för att se om han är redo att prata. När han väl lugnat sig har jag frågat tills jag harv fått ett svar. Har det varit i stil med "jag vet inte" så förklarar man ju självklart att man får vara arg men man får inte göra si coh så". Sen så är det dem gångerna man får vettiga svar och dåå försöker man luska vidare men det går sällan längre än då.

Nu kanske du fick ett sådant svar du inte ville ha...

Då finns det åtminstone en till som inte alltid får så fylliga svar av sitt barn...

Långt ifrån, speciellt när han är sur, får du bara ett NEJ! till svar. Han är nu 3½ och har en vilja av stål ;)

Men för oss hjälper det om vi sätter honom ner på golvet och får honom att sitta kvar en time out sen så brukar jag lr hans pappa sitta 1 m ifrån honom tills han lugnat sig. Kan ibland ta en 30 min men han får inte möjlighet att slå oss. Och även där med jämna mellanrum frågar vi om han lugnat sig och vill prata. Tillslut kryper han upp i knät på en och så frågar vi ALLTID om han förstår varför man blev arg på honom. Istället för att gagga med att man inte får sloss det vet dem juh redan.  När han har kunnat berätta varför man blev arg så får han säga förlåt. Inte innan då jag inte tror han kopplar på samma sätt. Sen försöker vi reda ut varför han blev arg, men som sagt var, sällan man får ett bra svar.

När vår son slogs mycket var han mindre - då fick vi helt enkelt punktmarkera honom och varje gång han slogs ta bort honom och argt säga "Du får inte slåss!" utan vidare förklaring. Om vi visste att vissa situationer utlöste våld kunde vi försöka förebygga och visa på andra alternativ INNAN han slogs - ren träning.

Vi körde empatiträning, jag lekte tillsammans med honom med hans dockor och djur och de slog på varandra så fick han trösta (jag fick många knäppa blickar från en rätt perplex treåring men han blev ju glad för berömmet när han tröstade dem), och vi läste enkla böcker som Wirséns "Vem blöder?" och pratade mycket om bilderna. "Titta, hur mår fågeln tror du?" "???" "Är han glad eller ledsen?" "??...ledsen??" "Ja, jag tror också han är ledsen, han gråter! Varför gråter han?" "För att katten sågade honom i näbben!!" osv osv.

Den enda konsekvens som funkat för att få honom att sluta slåss var att tvinga honom att säga förlåt - jag höll helt enkelt kvar honom tills han sagt förlåt. Han avskydde det för han insåg ju tydligt att det innebar att erkänna att han gjort fel (då var han fyra) men han slogs mindre då. Och att påminna honom om när andra hade slagit på honom och påpeka att när han slår på mig känns det PRECIS så i mig.

Hej!

Har barn i samma ålder som dig och exakt samma problem så förstår dig precis. Den äldre gör livet surt för den yngre absolut hela dagarna. Och vi vet inte vad vi ska göra? Försökt allt vi kommit på. Belöning, bestraffning, ignorera, timeout...vet inte om jag fick ut något vettigt användbart i dina svar i tråden heller...Våra barn är 3 år och 10 mån och 1 år och 4 mån. Och den äldre fattar verkligen inte hur mycket man än pratar om det och tjatar. Förlåt men ibland tror jag han är helt dum i huvudet som gör om en sak precis efter att han fått en bestraffning för det! Tror även att han har en släng av ADHD då han inte är lugn en stund, vilket inte gör saken bättre. Har du lyckats prova något av tipsen du har fått som har fungerat?

Kanske kan detta vara till någon nytta. www.kometprogrammet.se/
Mina barn är bara 1 år men jag läste i en broschyr om detta nyligen på bvc...