• MyImmo­rtal
    Äldre 14 Apr 06:47
    4233 visningar
    33 svar
    33
    4233

    Adoption Sverige

    Hejsan!

    Jag och min sambo har några frågor som säkert någon av er här på familjeliv kan hjälpa oss. Vi har nu fått veta att för oss kommer det aldrig bli en bäbis.. på naturlig väg. Allt är prövat och det är ett defentivt svart då vi vet att felet sitter hos mig. Vi har nu börjat gå i adoptionstankar så vi sitter på kvällstid och surfar runt tillsammans och försöker läsa så mycket som möjligt. Både för att få veta vad de här innebär, om de eventuellt är något just för oss, eller från vilket land i sånna fall och hur vi skall gå till väga. Det enda jag hittar lite information om egentligen är adoption i Svergie. Är de vanligt att man adopterar ett barn från Sverige (när man redan bor här)? Någon som vet om eventuella väntetider på en svensk adoption? Är de fortfarande kommunen jag skall vända mig till om en svensk adoption?
    Nu blev de många frågor, hoppas ni kan hjälpa mig och min sambo till rätt beslut :)

    MVH

    Ps. har ni någon internetsida om svensk adoption får ni gärna skicka den, vi vill gärna förbereda oss så mycket som möjligt innan vi sparkar ingång kugghjulet :)

  • Svar på tråden Adoption Sverige
  • Idoli
    Äldre 14 Apr 08:05
    #1

    I nuläget är det väldigt ovanligt med adoptioner här i Sverige. Men det händer. Det finns dock inget kösystem vad jag vet. Som jag har förstått det, så kan ett par/ensamstående(?) göra hemutredningen, få ett godkännande, och sedan bli uppringd av någon svensk kommun som har en förfrågan om ett barn.

    Tror dock inte att detta är något man ska hoppas och räkna med, då det som sagt är väldigt få barn.

  • Maisie
    Äldre 14 Apr 08:07
    #2

    Anledningen till att det finns lite information om adoption av barn födda i Sverige är att det är ovanligt. Jag vet inte hur många det är men långt under 30 barn per år, snarare 10-20 barn. Det går inte heller att stå i kö för inhemsk adoption.

    Lycka till!

     

  • Äldre 14 Apr 08:13
    #3

    Hej!

    Adoption av svenska barn sker ytterst sällan (tror det handlar om c:a 20/år, ffa till släkt eller närstående), så det är i princip inget att ställa in sig för.  Det finns ingen kö, utan kommunen kontaktar par när det är aktuellt (och osannolikt trots att det händer ibland)

    Är ni intresserad i adoption, är det förmodligen internationell adoption som gäller.  Det finns 3 någorlunda stora organisationer (Adoptionscentrum, BFA och FFIA), och några mindre (Barnens vänner, La Casa, .... jag kan ha missat någon) som förmedlar adoption från andra länder.  Läs vad som gäller på www.mia.eu   Där finns även länkar till organisationernas hemsidor.

    Om ni är allvarliga, skulle jag omedelbums:
    (1) ställ er i kö som sökande hos en eller (helst) flera organisationer.  Det är några tuser lappar/år / organisation. Det är kö till nästan alla länder, och kötiden börjar ticka från det datumet nu ställt er i kö.  Om ni stå i kö hos 2 organisationer, tickar kötiden hos den andra för ev. syskon medans ni adoptera 1:an från den första organisation.
    (2) gift er.  Om man lever i ett förhållande, måste man vara gift för att adoptera.  I många länder, ställer de krav på äktenskapslängd,  Vissa tillgodoräknar sambotid, andra gör inte det.

    Ni måste absolut inte ha bestämt er till 100% för att adoptera när ni ställer i kö. 

  • Äldre 14 Apr 15:53
    #4

    Vet en tjej som fick erbjudande om att adoptera en svensk liten bebis, och de blev uppringda och kom till BB när flickan föddes. De åkte hem med henne, och efter 1½ månad ringde kommunen (eller vem det nu var) och sa att den biologiska mamman hade ångrat sig! Hon hade rätt att ångra sig inom 2 månader, tror jag, och hon valde alltså att ta tillbaka sitt barn. Fruktansvärt för adoptivföräldrarna, som redan hunnit skapa sig ett liv med sin lilla flicka. Traumatiskt för flickan också så klart.

    Tycker det är hemskt att det får gå till på det här viset, så ni bör vara medvetna om den risken om ni får chansen att adoptera ett svenskt barn.


  • Äldre 14 Apr 21:21
    #5

    När svenska barn lämnas till adoption sker placeringen i samråd med vårdnadshavaren. Det innebär att vårdnadshavaren kan ha önskemål om särskilda krav i den tilltänkta familjen ...Det är en av orsakerna till att det inte finns någon kö för sökande till svenska barn ... handläggningen sköts helt och hållet i kommunen (oftast i samarbete mellan flera olika kommuner)

  • Äldre 15 Apr 18:50
    #6

    Ska man inte skicka sin ansökan till alla kommuner i hela sverige om man vill adoptera i Sverige? Jag vet nån som gjorde så iaf.

  • Äldre 15 Apr 18:55
    #7
    Hjärtat längtar skrev 2011-04-15 18:50:34 följande:
    Ska man inte skicka sin ansökan till alla kommuner i hela sverige om man vill adoptera i Sverige? Jag vet nån som gjorde så iaf.
    Asch, det är rätt meningslöst eftersom urvalet sker utifrån vårdnadshavarens referenser/önskemål! en som sökande känns det kanske som om man optimerar sina chanser då ...
  • MyImmo­rtal
    Äldre 16 May 09:29
    #8

    Tusen tack för alla bra svar, vi har varit gifta ganska prick ett år bara... men man kankse ändå kan ställa sig i kö? Ska kika in på länken du skickade, tusen tack ;)

  • Äldre 16 May 10:06
    #9
    en glad skrev 2011-04-15 18:55:19 följande:
    Asch, det är rätt meningslöst eftersom urvalet sker utifrån vårdnadshavarens referenser/önskemål! en som sökande känns det kanske som om man optimerar sina chanser då ...
    Kvinnan som ligger bakom sajten Villhabarn gjorde precis så - och blev erbjuden att adoptera ett barn fött i Sverige. Om det har hon berättat på sin sajt.

    Så meningslöst kan man inte kalla det. Men givetvis bör man veta att chanserna är mycket små. 
  • Manche­ster
    Äldre 16 May 19:42
    #10
    MyImmortal skrev 2011-05-16 09:29:23 följande:
    Tusen tack för alla bra svar, vi har varit gifta ganska prick ett år bara... men man kankse ändå kan ställa sig i kö? Ska kika in på länken du skickade, tusen tack ;)
    Ni bör ställa er i kö ögonaböj - helst redan igår! Att adoptera tar numera mycket lång tid. Räkna med att det kan ta fyra-fem år innan ni är hemma med barn. Den största delen av väntetiden är medan man står i kö "i Sverige", alltså i den svenska adoptionsorganisationens kö för att få skicka en ansökan till något land. Den kön kan man ställa sig i direkt. Men behöver inte ens ha påbörjat en utredning. Innan ni har ett medgivande för adoption är ni passivt köande. När ni sedan genomgått adoptionsutbildning och hemutredning och fått ett medgivande så skickar ni in det till organisationen och då kan ni bli aktivt köande till ett eller flera länder. Ni kliver då in i kön utifrån hur länge ni köat utan medgivande. Om ni hinner köa ett år innan ni har medgivande så hamnar ni före den som fick medgivande för ett halvår sedan och ställde sig i kö först då.

    Det går att påverka kötiden till viss del. Om ni kan tänka er ett lite äldre barn, åtminstone över tre år, så kan det gå lite fortare. Likaså om ni är beredda att ta emot ett SN-barn (SN=Special Needs=särskilda behov). SN kan låta otäckt, men behöver inte alltid vara så allvarlig. Det kan innebära en sjukdom som går att bota/medicinera, en missbildning som går att korrigera med operation eller något liknande. Ju fler typer av SN man kan tänka sig, desto fortare brukar det kunna gå. Har man tur kan man dessutom få chansen att skicka en ansökan som "pilotfamilj" till något land. Det innebär att man är bland de första som adopterar därifrån. Det kan vara lite osäkert. Det händer att adoptionskontakten visar sig fungera ganska dåligt eller att väntetiden blir längre än förväntat, men det kan också betyda att man snabbt får sitt barn om allt fungerar bra. Just nu är det många nya länder i Afrika som öppnar för adoption. Slutligen kan man ofta få barn snabbare om man är beredd att vara borta länge. En del länder kräver väldigt lång vistelsetid, ibland ett halvår eller mer. Eftersom många har svårt att klara det så blir köerna till sådana länder kortare.
Svar på tråden Adoption Sverige