omöjlig gnällig envis o 15 månader!

Hög igenkänningsfaktor *suckar*

Nu är han iof förkyld och täppt näsa gör nog sitt till skulle jag tro. Men det har varit total kaos här senaste veckan (han blev 15 mån i Måndags och då började det..mohahhaa). Han har alltid somnat per omgående efter lunch varje dag, inte en uns av gnäll. Nu ska han sparka, slåss, skrika, leka, riva, dra i håret, springa runt...you name it. Det tar en timme innan han i princip tuppar av för att han är så trött.

Samma med kvällarna. Han äter kvällsvälling och allt är frid och fröjd..sen flyger fan i honom. Han har somnat mellan 23-00 de här kvällarna, inte uppskattat. För det är ju inte så att de sover längre på mornarna för det.

Är också nyfiken på om det är något som händer i den här åldern. Han är lite tjurigare överlag nu när jag tänker efter.

MIn son är 16 månader och jag har fått svar från en barnpsykolog på den där frågan.

Vid 15-16 månader kommer en ny utvecklingsfas (precis som de 7 st som finns under första året). Barn i denna ålder förstår NU att saker och ting inte alltid går deras väg, att de inte kan kontrollera t.ex. att solen skiner m.m. och det är en KAMP inom dem att deala med detta.

Vad vi som vuxna kan göra är att försöka bara stå pall, d.v.s. vara nära, krama, prata, förklara i lätta/korta/få ord och bara vara närvarande. Man blir ju GALEN på dem ibland och det är ok att visa att man är frustrerad själv, men barnet behöver någon som bara "är där" och visar att de är trygga.

HÅLL UT! :) 

Jo det märks på honom att han fattar nu att han kan vägra/säga nej och att han inte alltid får som han vill!
Så jag antar att sömnen och maten är det område han försöker härska/styra/bestämma och kontrollera över nu?! 

Oh...nu känns ju allt så jävla uppenbart. Maten och sömnen är ju faktiskt i princip det enda som dessa små "kan" ta makten över så att säga. Det är ju så tydliga grejer att vägra om man säger så.

Får hoppas att fasen inte blir superlång nu då^^ *peppar peppar*

Ja, precis, de tar kontroll över det lilla som går och det är INTE för att jävlas.
Barn i denna ålder är det onödigt att "fajtas" med, the easy way out gäller, d.v.s. att distrahera och att kanske frångå rutiner och annat om det gör det lättare (vi brukar t.ex. ibland äta middag på golvet, mindre hysteri och gladare familj....) :)

Lycka till! 

Mitt i allt så kändes det fasiken så mycket lättare nu. Det är ju inte lika jobbigt att gå igenom sånt här, när man kanske har en hint om vad som är på gång.

Idag till middagsovningen så lät vi sonen springa runt och leka tills han självmant kröp upp i soffan och somnade. På det viset hann han iaf få 1 1/2 sömn (brukar sova 2 timmar per dag) istället för inget alls. Hade vi fortsatt bråka med honom så hade han förmodligen aldrig velat somna.

Nej, att ta fajten blir väl kontraproduktivt. Ju mer jag bråkar...desto mer spjärnar sonen.

TACK TACK att du skrev i tråden ;)

Helt rätt! :)

Har lärt mig att barn under 3 år faktiskt inte ens kan förstå konsekvenser full ut, vilket gör det jäkligt onödigt att ta VARJE fight VARJE gång liksom.... :)

Hang in there!! 

Nej precis, de kan greppa för stunden...men det är bortglömt till nästa gång. En ond cirkel som sagt...så det är ju bara att vänta ut. Dock så är det lite smått frustrerande när man inte får just någon sömn eller direkt tid för sig själv. Men...jag fortsätter rabbla " det går över" som jag gjort under alla de andra faserna han gått igenom. Jag kommer nog inte ens ihåg hur jobbigt jag tyckte att det var då :P

Will do....och håller tummar för att det inte kommer att pågå i flera år utan paus *S*