Svintolina skrev 2011-04-20 16:47:01 följande:
Jag vet inte, men jag har svårt att ta till mig siffran. Det känns som att barnet är frisk, även om jag vet att man inte kan "känna" såna saker. Och eftersom magkänslan säger att bebisen är frisk så försöker jag liksom hitta andra orsaker till den höga risken.
Jag vill helst inte göra FVP pga missfallsrisken. Jag är också undrande över lårbensmått, näsbenet och andra avvikelser på UL (typ hålrum som du nämner). Inget av dessa togs upp. Om det berodde på att hon inte kollade, eller inte talade om vet jag inte. Men för min del är det intressant i mitt beslut om FVP/MKP. Om det endast är min ålder och nackspalten på 2,5 mm som är orsaken till mina dåliga siffror, så tror jag att jag skippar ytterligare tester och hoppas på det bästa. Finns det annat som pekar på kromosomavvikelser så kanske ändå ett prov skulle vara bra. Jag tror inte att vi gör abort om det är T21 men det kan ju vara skönt att veta och förbereda sig lite iallafall. Förvarna omgivningen och så. Trist om det blir värsta chocken och ingen vill gratulera.
Om du inte vill göra abort om barnet har trisomi 21 så tycker jag du ska undvika fvp för som du säger finns en ökad mf-risk vid sådant prov.
Jag fick ju förhöjd risk förra gången. Jag var redan innan kub-testet inställd på att inte göra fvp, jag ville bara veta risken för ev kromosomavvikelser just för att kunna vara mer förberedd. När jag fick resultatet valde jag att vara väldigt öppen med detta. Jag berättade för vänner och bekanta att risken var förhöjd och att jag valde att säga som det var då jag inte ville höra ngt i stil med "Stackars dig" om barnet hade DS. Jag ville bli gratulerad ändå. Jag sa detta rent ut och faktum är att jag fick oerhört stort respons på min öppenhet. Folk sa till mig att även om barnet har ds så är det ju ett barn. Sedan finns det olika grader på ds, en del barn föds ganska friska medans en del är väldigt sjuka med hjärtfel osv.
Om du går ut med detta nu innan så hinner omgivningen vänja sig också liksom du. Jag bearbetade beskdet med hög risk oerhört genom detta sätt. I samma veva som denna graviditet var det en del program på tv som handlade om människor med ds. Detta stärkte mig i min uppfattning om att ett barn med ds skulle passa in i vår familj och det inte skulle vara en katastrof.
Det är viktigt att prata om det, iaf var det det för mig. Ett barn med ds är inte alltid sjukt  men det har en utvecklingsstörning i olika grad. Jag har träffat människor med ds som är väldigt olika. Min sambo har arbetat med barn med ds i särskola och han säger detsamma.
Läs på mer om ds är mitt tips! (och var öppen)
Jo, detta med din känsla av att barnet är friskt. Man kan ju aldrig veta om du känner rätt men jag har kännt rätt ang mina barns kön redan när de legat i magen. Om det stmmer även denna gång vet jag inte men ul kunde nästan bekräfta det. Jag har haft rätt 6 ggr iaf eftersom jag väntar barn nr 7.