Klär pojken i kläning

Min son är jättefin i klänning!  Jag ser inget negativt med att han är fin när han bär klänning. Mina döttrar är också jättefina i klänning, ser inget negativt med det heller.

Kan du se något positivt med att klä på en pojke en tröja då? Eller en flicka en klänning, för den delen?

majoriteten av pojkarna klär sig i pojkkläder, majoriteten av flickorna klär sig i flickkläder, om du vill veta vad som är pojkkläder och flickkläder så kan du titta vilka kläder de har på pojkavdelningen och vilka kläder de har på flickavdelningen.

Men när det finns sånt enormt utbud av barnkläder, varför måste man då klä sin flicka i klänning?

Det finns väl tusen anledningar att klä sin son i klänning utan att vilja väcka uppmärksamhet och irritation. De som enbart klär sina söner i "pojkkläder" väcker ju också irritation?

Varför klädde jag min son i klänning? Jo för att en sommardag letade jag efter något lämpligt att ta på honom och letade bland storasyskonets avlagda kläder. Storasyskonet tog fram en klänning och tyckte att lillbrorsan skulle ha den. Provade den på honom och den var riktigt fin. Ett mikrosekund tänkte jag, "men vad ska folk tänka?" men resonerade som så att det inte är "folk" som ska bestämma vad mina barn ska ha på sig.

Andra gången fick sonens jämnåriga syster en klänning på sig, men hon kunde inte ta sig fram med den på, så då fick brorsan den, då de andra kläderna antingen var blöta eller låg i tvättkorgen. Men vilket liv det blev på en del människor... det hade väl varit bättre att låta honom bara krypa i blöja den dagen.

Nä folk gör ju som de vill, du skulle inte låta sonen gå ut i klänning, och jag skulle aldrig låta min son gå ut i en poliströja, supermantröja eller en hallo kitty-tröja, om han nu inte köpt den för egna pengar. Tur att vi alla är olika!

Personligen avskyr jag byxor. Obehagligare plagg finns inte. Men tänka sig, jag låter det inte gå ut över mitt barn.

Tro det eller ej, mitt barn är det absolut viktigaste i mitt liv. Vartenda beslut jag fattar grundar sig i att jag tror att det är det bästa för honom. Hans hälsa, välmående och lycka är prio ett - alltid. Så det är enbart komiskt, men egentligen väldigt sorgligt, att höra främlingar anklaga mig för att använda honom som en bricka i ett politiskt spel. Ni kan ju inte älska era barn i närheten av så mycket som jag älskar mitt om ni tror att en ideologi någonsin skulle gå före barnets bästa.

Och där kom bladet från mun. Du får gärna fortsätta bo i din inskränkta håla, så fortsätter vi i de "bögliberala fjollstäderna" att leva på 2000-talet.