Klär pojken i kläning
Passa på att skicka hit soc i samma veva. Min son kommer också att bära klänning när han har lärt sig att gå.
Inlägg från: FannyGioia
|
-
-
Jag experimenterar verkligen inte. Tar på sonen åldersadekvata, bekväma, lagom varma/kalla kläder som jag tycker är fina. I min värld finns det inget bättre plagg än klänning. Vad andra tycker skiter jag fullständigt i.
-
Jag undrar verkligen vem det är du tror ska mobba min ettåring. Vi föräldrar? Hans släkt? Folk på stan? Jag har rätt låga tankar om folk men inte riktigt så låga.
Jag köper oftast inte så kallade pojkkläder för att jag tycker att de är fula och deprimerande. De speglar inte mitt barns personlighet. Färgglada barn är så fint! -
Och pervers? Hade du inget bättre skällsord att komma med?
-
Så det är butikerna som ska bestämma vilka kläder som är passande för mitt barn? Nej tack.Magnus Petersson skrev 2011-07-09 23:19:57 följande:majoriteten av pojkarna klär sig i pojkkläder, majoriteten av flickorna klär sig i flickkläder, om du vill veta vad som är pojkkläder och flickkläder så kan du titta vilka kläder de har på pojkavdelningen och vilka kläder de har på flickavdelningen.
-
För att det är fint? Bekvämt? För att barnet vill? Det finns ju tusen skäl.Anonym (A) skrev 2011-07-09 23:02:04 följande:men när det finns ett sånt enormt utbud av barnkläder, varför måste man då klä sin pojke i klänning? min åsikt är att de som klär sina pojkar i klänning är för att väcka uppmärksamhet och irritation. är väl en sak om dom leker hemma och vill klä ut sej t.ex. det ser jag inget fel i, men hade aldrig låtit min son gå ut i klänning.
-
Magnus Petersson skrev 2011-07-09 13:04:04 följande:Jag är starkt emot familjer som lever en udda, dekadent eller avvikande livsstil, eftersom sådana familjer ofta tvingar sina barn att leva samma udda, dekadenta eller avvikande livsstil, vare sig om barnen vill det eller inte. Jag ser gärna ett förbud enligt lag mot att uppfostra ett barn i en sådan familj. Detta är självklart för barnens skull eftersom jag vet hur dessa barnen kommer bemötas i bland annat skolan, jag har inget emot sjuka personer som lever en udda, dekadent eller avvikande livsstil så länge dom håller det för sig själva dock.
Good one.
Du skulle nog bli förvånad över hur otroligt mainstream vår "avvikande livsstil" är. -
Klänning på krypande barn är inte särskilt praktiskt och inte heller väldigt långa klänningar oavsett ålder. Kjolar går också bort. Kortare klänningar (tunika-stuket) däremot är ju hur bra som helst. Kalla det lång t-shirt om det känns bättre.
-
Personligen avskyr jag byxor. Obehagligare plagg finns inte. Men tänka sig, jag låter det inte gå ut över mitt barn.
Tro det eller ej, mitt barn är det absolut viktigaste i mitt liv. Vartenda beslut jag fattar grundar sig i att jag tror att det är det bästa för honom. Hans hälsa, välmående och lycka är prio ett - alltid. Så det är enbart komiskt, men egentligen väldigt sorgligt, att höra främlingar anklaga mig för att använda honom som en bricka i ett politiskt spel. Ni kan ju inte älska era barn i närheten av så mycket som jag älskar mitt om ni tror att en ideologi någonsin skulle gå före barnets bästa. -
Jag vill gärna veta på vilket sätt jag förnedrar honom med en klänning. Att jag alltid möter hans behov, finns nära, kramar, pussar, respekterar hans integritet, bär, sjunger visor jag egentligen inte kan, håller hans hand när han sover, aldrig låter honom gråta ensam, aldrig skriker och mästrar, säger "jag älskar dig mer än allt annat" och "tack för att just du kom till mig" och bygger mitt liv kring honom och hans behov förklarar alltså inte mer om mitt föräldraskap än det faktum att jag inte låter samhället bestämma hur han ska vara som människa? För att jag inte anstränger mig för att få honom att passa in i en snäv mall?
Tja, det får du ju tycka. Jag vet att jag väljer utifrån mitt barns bästa så jag tar inte åt mig överhuvudtaget. -
Barn i skolåldern har väl en egen vilja skulle jag tro.
-
Böger?
-
Nej, jag respekterar hans integritet. Det känns väldigt självklart.