hjälp med dikt på tema kärlek...

Tillägnan 14

Jag vill gärna stå på gatan här och frysa
för att se två fönster på en gavel lysa.
Den som bor där inne är mig mycket kär.
Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.

Jag vill gå till hörnet, jag vill långsamt vända,
så att jag får se dig skymta fram kanhända.
Att du är så nära... Varför står jag här?
Jag blir sjuk i hjärtat, när det lyser där.

Karin Boye

Tycker jag är fin!

den va lite gullig... många dikter syftar ju på att det är ett heteropar det handlar om, men så är ju inte fallet denna gång... *L* tack.

fler tips? 

Vet du att du är söt när du ler?
Att jag smygtittar på dej. När du inte ser?
Vet du att jag älskar att höra ditt skratt?
Att jag drömmer om dej varje natt?
Vet du hur ofta jag tänker på dej
Att du med glädje fyller hela mej
Vet du hur söt du är när du är sur och tvär?
Att det är dig jag håller kär?
Vet du att jag tycker om ditt sätt att gå?
Att jag önskar att det för alltid kunde va vi två!
Vet du att jag älskar dej?

a mor: vem har skrivit den?

Vet tyvärr inte. Hittad på webben och lagd på minnet.
 

hehe ok... lite söt. det enda jag funderar på är sista meningen. inget vi sagt till varandra än, men vi båda vet ju att vi känner mer än vänskapligt för varann... å andra sidan e d ej säkert då kortet ska ges heller... hade ja varit klyftig hade jag sett till att va klar med det igår så jag kunnat posta det idag och hon hade haft d imorrn och då haft det när hon kommer hem på lördag... men, men... antar att du ej minns namnet på dikten heller? 

Ne, ingen aning. Databasen är full av annat. 

De två sista raderna borde ju gå att trolla till lite så dom passar.

vad tycker ni om denna på ett kort i framtiden...

funderar på meningen: "Kanke det är det som menas med en vän när allt kommer omkring." kan det misstolkas? dvs att jag gillar henne som vän och inte som nåt mer. samtidigt som att den man är tillsammans med ju bör vara ens bästa vän... lr tänker jag helt galet. jag gillar dikten annars...

Kärlek

Jag älskar dig
inte bara för vad du är
men för vad jag är
när jag är med dig.

Jag älskar dig
inte endast för vad
du har gjort av dig själv
utan för vad du gör av mig.

Jag älskar dig
för det stycke av mig
som du lockar fram.
Jag älskar dig
för att du lägger din hand
på mitt överfyllda hjärta
och blundar för
alla löjliga, svaga ting
som du trots allt
suddigt förnimmer där
och för att du drar fram i ljuset
alla de underbara egenskaper
som ingen annan sökt
tillräckligt länge för att finna.

Jag älskar dig
för att du hjälper mig att göra
av all bråte i mitt liv
inte ett värdshus
utan ett tempel
av mitt arbete
av varje min dag
inte en skamfläck
utan en sång.

Jag älskar dig
därför att du gjort
mer än någon trosbekännelse
kunnat göra
och mer än något öde
kunnat skapa för att ge mig lycka.

Du har gjort det
utan minsta beröring
utan ett ord
utan ett tecken.
Du har gjort det
genom att vara dig själv.
Kanke det är det
som menas med en vän
när allt kommer omkring.

Av Roy Croft (1905-1980)

 

puff för frågan både i ts men även ang den dikten ja syftade till i inlägget ovan...

Jag kan känna att jag mer tolkar den dikt du skrev in som en "vänskaplig" dikt.
Inget jag skulle ge till någon jag var kär i eller intresserad av för en kärleksrelation.

Önskar jag hade kunnat tipsa sig om några dikter, men inga kommer upp i huvudet just nu. Återkommer om jag kommer på någon.