Trots?

Hej!

Det låter onekligen som att er son regarera åldersadekvat. Trots handlar till stor del om att barnet skall finna sin plats i tillvaron, vilket kräver ganska mycket både av honom och av alla omkring. Även om det är extra tufft för honom, som måste hitta sin plats i två familjer, så kan ni verkligen inte klandra er själva. Ni måste utgå ifrån att alla i slutändan mår bäst av det som hänt.

Du beskriver att pappan och du båda fungerar bra tillsammans och kommer överrens, vilket talar för att detta kommer gå jättebra. Prata med varandra om hur ni skall förhålla er till hans agerande. Naturligtvis behöver ni inte göra likadant, men det kan vara bra att känna till hur den andra gör. Barn lär sig snabbt hur det fungerar hos mamma respektive pappa. Föräldrar behöver dessutom inte vara skillda, för att ha olika sätt att hantera situationer på.

Er son behöver hjälp att sätta gränser och skapa rutiner, vilket ger trygghet. Att han slåss handlar förmodligen om att han söker uppmärksamhet. Er uppgift är helt enkelt att komma undefund med anledningen till det och hjälpa honom sätta ord på sina känslor istället. Barn gör sällan något för att vara elaka, de har däremot svårare att uttrycka och hantera sina känslor.

För hans utvecklings skull kan det vara bra att låta honom få bestämma en del. Till exempel kanske han kan bestämma vilka kläder han ska ha, var han skall sitta vid matbordet osv. Det betyder mycket för honom att han får sin vilja igenom ibland. Naturligtvis skall ni säga ifrån om han slåss eller inte vill sitta bältad i bilen till exempel. Men att säga nej till allt, kommer bara att trötta ut er och hjälper honom inte komma underfund med sig själv.

Läs gärna någon av böckerna om barnuppfostran av Jesper Juul eller Lars H Gustavsson. De skriver både på ett inspirerande sätt och har en sund inställning till barns utveckling, tycker jag.

MVH Christine