Behöver hjälp att tänka igen!

Jag skulle ta platsen och skola in. Planera för att barnet är där x antal timmar i veckan tex tis, ons och tors säg tre timmar per dag eller något liknande. Detta då ni varit hemma relativt länge och barnet har en "högre" ålder. Barn över tre år ha rett större behov av aktivitet, som ni iofs tycks fylla hemma men de har utbyte av förskolans verksamhet på ett annat sätt än ett yngre barn. Om ni inte känner att inskolningen flyter på bra så kan ni ju fråga om ni får göra en lång inskolning på en termin och då kanske dra ner så att ni är där två dagar i veckan och bara 1,5 timme åt gången men tillsammans hela tiden. På så sätt har ni kvar platsen och barnets behov sätts i centrum. Om inskolningen går bra så var det ju lagom i tiden att börja nu helt enkelt.

Vi har inte skolat in änn uoch har inge nplats men har fått vara på förskolan ett par dagar i veckan under den pedagogiska verksamheten på förmiddagarna. Detta har varit jätte bra för vårt barn som helt i sin egen tackt kommit in i barngruppen, verksamheten och byggt upp en relation till pedagogerna n udå vi skall skola in till hösten efter 12 månader med detta arrangemang.

Självklart! Men någonstans någon gång måste det också få finnas en brytpunkt. Var sak har sin tid och mycket är bra i lagom doser och på rätt sätt. När jag var liten gick jag aldrig på förskola eller dagmamma men vi gick på kladdis, sång och miniorerna vid olika åldrar mm dvs pedagogiskt ledd och ordnad verksamhet utanför hemmet utan mamma och pappa regelbundet ett par dagar i veckan. Så ser jag förskolan idag som ett komplement till hemma livet när de blir tillräckligt stora och varit hemma tillräckligt länge. När det är vet bara varje enskild familj. Jag själv anser inte vilket också viss litteratur håller med om - att barn under tre år har inget som helst utbyte av förskolan. Och inga barn har behov av förskolan men de kan ha utbyte av dess verksamhet i lagom doser och på rätt sätt.