ok jag skickar den då så får jag prova med nån annan på dom andra :) jag skriver in den här :)
Sankt Örjan och draken
Sankt Örjan och draken ingår i Själens tröst, en samling av legender och andra religiösa skrifter som användes vid predikningar. Texterna översattes på 1400-talet från lågtyska till svenska.
Sankt Örjan var en from riddare, född i Kapadocien. Han kom en gång under hedendomen till en stad, som hette Solena i Lidie land, där fordom Troja låg. Bredvid staden låg en stor sjö. Och i sjön bodde en förskräcklig drake, som dräpte mycket folk, och ingen kunde förgöra honom. De som bodde i staden skulle var dag ge draken två får till föda. Och när de ej gjorde det, då dödade han och åt folk och gick till staden och blåste in över muren en så ond dunst, att de som stod framför blev sjuka därav och dog. Då fåren var nästan slut, gav de honom ett får och en människa till daglig föda. Och det drog de lott om. Den lotten var så strängt bestämd, att vem den träffade, han skulle fram och fick ej lösa sig med något annat.
Det hände sig en gång, att lotten föll på konungens dotter, hans enda barn. Då blev konungen mycket bedrövad och bjöd för henne guld och silver och halva sitt rike. Men hela folket ropade med mycken vrede: “Alla våra barn har vi givit draken, och du har själv bjudit denna domen. Därför skall du hålla den, eljest vill vi bränna dig inne i ditt hus.” Då utbad sig konungen åtta dagars frist, och omsider förunnade de honom den. När de åtta dagarna var framlidna, kom hela folket till konungen och bad honom utlämna sin dotter åt draken. Då lät fadern kläda henne i hennes bästa kläder och sätta guldkrona på hennes huvud, och sörjande och gråtande sade han till henne: “Min käraste dotter, jag hade tänkt hederligt gifta dig med en rik konung, men nu skall jag ge dig till föda åt en led drake. 0 ve, att jag någonsin skulle leva den dagen.” Alla skrek och grät, som hörde till hennes omgivning. Och i sådan sorg och bedrövelse skildes jungfrun från fadern och gick till sjön för att invänta draken, tills han kom för att äta upp henne. Och folket stod vid stranden och såg efter henne.
Under det att hon stod vid sjön och väntade, kom där ridande den fromme riddaren S:t Örjan och såg jungfrun stå där ensam, mycket sorgsen och bedrövad. Han undrade mycket därpå och red till henne, hälsade henne och sade: “Ädla jungfru, vad vill det säga, att du står här så sörjande och gråtande allena?” Hon svarade: “Gode unge man, rid hasteligen bort, om du vill behålla ditt liv!” Han svarade, att han ingalunda ville fly, förrän han visste för vem han skulle fly. Jungfrun sade: “Ur denna sjö kommer en förskräcklig drake, som skall äta upp mig som han förut gjort med många andra människor. Rid därför din väg, unge stolte man! Det hjälper mig inte att du för min skull förspiller ditt unga liv!” Han svarade: “Ädla jungfru, räds ej mer och ha ingen fruktan! Jag vill hjälpa dig i min Herre Jesu Kristi namn.” Medan de så talades vid och hon bad honom ej invänta sin egen skada och inte trodde, att han kunde dräpa draken, kom draken gångande ur sjön, vred och förskräcklig, så att jungfrun av räddhåga nästan dånade. Men S:t Örjan gjorde kors för sig och red emot draken och stack honom genom halsen med sitt spjut och sade till jungfrun: “Kom nu i vår Herre Jesu Kristi namn och bind ditt bälte om hans hals!” Hon gjorde så och ledde draken efter sig till staden som en tam bandhund.
Riddaren som kämpar mot draken och befriar prinsessan är ett återkommande motiv i konsten och litteraturen under medeltiden.
Holländskt kopparstick från senare delen av 1400-talet.
Då folk såg draken komma, började de springa. Då ropade S:t Örjan och bad dem stanna och sade: “Var ej rädda, eder skall med Guds hjälp ingen skada ske. Vår Herre har sänt mig hit, och jag skall frälsa eder från denna drake, om ni vill fast tro på honom och låta er alla döpa.” Och så drap S:t Örjan genast draken. Och konungen och hela hans folk mottog kristendomen och lät sig döpa. Där döptes tjugu tusen män förutom kvinnor och barn. Draken var så stor, att fyra par oxar drog honom ut ur staden. Konungen bjöd riddaren guld och silver och dyrbara gåvor, men han ville icke ha det utan bad dem ge det åt fattigt folk. Så har S:t Örjan övervunnit och dräpt draken i Jesu Kristi namn och led därefter martyrdöden för Guds skull. Efter Richard Steffen Kapadocien område i östra delen av Mindre Asien