Familjer i tyskland
Hej! Jag skulle väldigt gärna vilja komma kontakt med familjer som bor i Tyskland för att dela erfarenheter och utbyta råd. Finns det några familjelivsmedelemmar som bor i Tyskland?
Skulle vara kul att sammlas här!
Hej! Jag skulle väldigt gärna vilja komma kontakt med familjer som bor i Tyskland för att dela erfarenheter och utbyta råd. Finns det några familjelivsmedelemmar som bor i Tyskland?
Skulle vara kul att sammlas här!
Vi finns i B-W!
Jag bor med min familj i Berlin!
Hur trivs ni i Tyskland? Hur länge har ni bott här?
Jag bor här pga att sambon är tysk, men också för att jag trivs väldigt bra Vi har en snart tvåårig dotter och hon är född här. Jag flyttade hit sommaren -06, så det är snart fem år sen.
Jag trivs bra och är tämligen etablerad (gift med en tysk, bra jobb, vi har hus etc). Har inga planer pa att flytta tillbaka till Sverige. Flyttade hit febrauri 2005.
Neele, kan du inte svara i min andra tråd om att få barn i Tyskland? Vad är det Standesamt vill ha av mig för att vi ska kunna registrera vårt barn?
Kul med svar! Vi (min sambo + son, 7 månader) kommer att flytta i juli till NRW. Jag hoppas såklart på att vi kommer att trivas bra. Min sambo är från Tyskland så vi har hans familj + vänner nära. Jag kommer att vara hemma ett tag till med vår son med planen är att under hösten börja att söka jobb.
Har ni som svenska partners i tyskland haft lätt att få jobb? Jag talar så gott som flytande men är inte flytande i skrift. Det här med jobb är något som jag klurar på en del, det är ju trots allt en skillnad mot Sverige hur det är att arbeta.
sarek08: jag minns faktiskt inte vilket papper det var vi skickade in. Jag minns dock att vi översatte det till tyska. Ah jag borde verkligen komma ihåg, det kommer garanterat bli aktuellt igen till nästa barn. Men gå till standesamt med ett översatt personbevis, födelseattest finns ju inte i Sverige och man kan ju inte visa nånting som inte finns...
MLS: Jag studerar på universitetet sen i höstas. Jag kom hit som au-pair, sedan blev jag språkstudent och sen som "freiberuflich". Sen har jag varit hemma med dottern och i höstas började jag studera.
Kolla upp vilka möjligheter till barnomsorg ni har i Nordrhein-Westfalen, Kindergarten är oftast från och med tre års ålder.
Jag hade rätt svart att fa in en fot pa arbetsmarknaden, men sedan var det inga problem. Tror läget pa arbetsmarknaden är bättre nu ocksa (atminstone i BW är det rekordlag arbetslöshet).
Neele: Kita är väl från tidigare ålder? Känns ju väldigt länge att vara hemma 3 år... Sedan finns det väl också tagesmutter? De kanske accepterar lägre åldrar.
Sarek08: Så när man väl haft ett jobb så löste det sig för dig? Jag skulle hemskt gärna vilja arbeta deltid först och kommer att försöka hitta något sådant våren 2012.
Är era barn tvåspråkiga?
Vi har funderat på att ha svenska som hemmaspråk (min sambo talar ok svenska, förstår allt), jag kommer att fortsätta tala svenska med vår son och att min sambo talar tyska med honom när inte jag är med. Det känns viktigt för mig att vår son lär sig svenska, det känns hemskt att ha ett barn som inte talar mitt modersmål... Jag pratar nästintill perfekt tyska med undantag för accent och en del grammatiska fel här och var.
Det är lite komplicerat Kita är från 0-5 år. På ett sånt går min dotter, i Berlin finns det en hel del men i vissa stadsdelar är det ändå platsbrits, men de öppnar nya hela tiden.
Kinderkrippe har jag inte hört något om här i Berlin. Det är ialla fall från 0-3 år och sedan kommer de till Kindergarten 3-5 år.
Jag vet inte hur det är i resten av landet, men tex. i Niedersachsen där vi har några vänner är det jättesvårt att få någon plats överhuvudtaget. De hade ingen plats på Krippe, och på KiGa har han en 3 timmars plats... Stor hjälp, dyr är den också.
Jag antar att Berlin är ett undantag i resten av Tyskland. Vi började visserligen också leta efter olika Kita när hon var nån månad gammal (andra när de fortfarande var gravida), men för oss var det inte så svårt (vi hade nog tur också..).
Jag känner definitivt igen mig angående språket! Det gör lite ont i mitt hjärta också att min dotter inte kommer ha mitt modersmål som första-språk
Vi har precis som ni funderar på - svenska som familjespråk, jag pratar alltid svenska med henne och sambon pratar tyska när inte jag är med. Det funkar jättebra för oss Det är dessutom ett jättebra sätt för sambon att hålla svenskan uppe, trots att han pratar bra svenska
Jag tycker absolut ni ska göra så, på så sätt får svenskan en högre status även om den inte kan slå tyskan. Min dotter fyller två i juli och man märker redan hur hon "växlar" mellan språken. När hon är med mig kommer det betydligt fler svenska ord än när hon är tex. med Oma, Opa eller med pappa. Så klart säger hon vad som faller henne in (hon säger mest ett/två ord i varje mening), men man märker det ändå redan nu!
Den senaste veckan har hon kommit riktigt framåt inom språket, nu härmar hon verkligen ALLT man säger, så man får tänka två gånger innan man säger nånting
Så var det för mig i alla fall. Men det är säkert väldigt olika från fall till fall.