• Anonym (sambo)

    Ska sambolivet vara så här?

    Har varit tillsammans med min sambo i snart 6 år och vet inte vad jag känner längre. Nu har han varit bortrest i tre veckor och kommer hem idag och det känns nästan som det kan kvitta.
    Vet inte var eller när det gick fel, men det känns som om jag förvandlats till en tråkig nucka med honom.

    När vi träffades tyckte jag att han var rolig och lite smågalen och framförallt galen i mig. Vi hade ett bra sexliv i ca ett år sedan tvärdog det och jag har väl bara accepterat det. Har försökt att prata med honom flertalet tillfällen om att det inte är normalt att ha en snabbis en gång i månaden om inte mindre. Jag har förklarat hur jag vill ha det men det blev aldrig bättre.

    Jag har försökt att intala mig själv att jag har en riktigt bra kompis då vi skämtar och skrattar ihop och kanske de flesta förhållandena är så här. Men jag kan väl inte vara tillsammans med någon jag inte känner mig direkt attraherad av längre. Nu vill jag inte ens ha sex för jag vet hur tråkigt sexet är.

    Våra helger är alltid väldigt tråkiga. Han sitter vid en dator i princip hela helgen, kanske tar vi en promenad för att roa oss men det är också allt. Han jobbar borta  hela veckorna sen kommer han hem på helgerna.
    Jag bor i en stad dit jag är inflyttad och känner inte direkt många så en av orsakerna till att jag stannar kan nog vara att jag känner att jag kommer att bli väldigt ensam.

    Så en liten fråga till alla som har sambos och är gifta sen ett tag tillbaka. Blir all kärlek bara vänskap tillslut? Min sambo är en jätte bra kille men attraktionen är bortblåst.

  • Svar på tråden Ska sambolivet vara så här?
  • Anonym (Gammal)

    Om mitt förhållande inte hade grunden av en stark attraktion mellan oss, så hade jag gett upp det för länge sedan.


    Vårt förhållande är inte en dans på rosor, men eller kanske just pga att vi känner så starkt för varandra, så har vi orkat kämpat oss igenom våra 20 år.


    Alla är vi olika men ett fungerande, skönt sexliv är det minsta man kan begära av sitt förhålande, stark vänskap skadar inte heller.

  • Anonym

    Jag trodde som du TS, att det blir sådär för alla efter ett tag, men nu har jag träffat rätt och säger bara ojojoj... NÖJ DIG INTE MED MINDRE TS.

  • Anonym (sambo)
    Anonym (Gammal) skrev 2011-05-07 16:54:14 följande:

    Om mitt förhållande inte hade grunden av en stark attraktion mellan oss, så hade jag gett upp det för länge sedan.


    Vårt förhållande är inte en dans på rosor, men eller kanske just pga att vi känner så starkt för varandra, så har vi orkat kämpat oss igenom våra 20 år.


    Alla är vi olika men ett fungerande, skönt sexliv är det minsta man kan begära av sitt förhålande, stark vänskap skadar inte heller.


    Tack för svaret:) Det ger mig lite hopp om att jag också kanske kommer hitta det en dag. Men ibland tänker jag på om jag upplever äkta kärlek nu men jag inte vet om det. Vänskap är otroligt viktigt men ja sex är nog det med.
  • Maskot

    Du är inte nöjd, och jag tycker inte att du ska nöjja dig med det.

    Kanske kan ni jobba på det ni har, och vända lite av det som blivit fel. Familjerådgivning?
    På din beskrivning känns det lite som att ni saknar vänner och ett aktivt liv. Kanske skulle allt annat falla mer på plats med den ingrediensen i ert liv.
    Genom att skratta med vänner, uppleva saker tillsammans så tror iallafall jag att den sexuella biten och attraktionen också faller på plats.

    Själv har jag levt med min man i 25 år. Självklart kan man inte jämföra vår kärlek med hur den såg ut när vi var nyförälskade och allt var jättespännande.
    Men vi har väldigt roligt tillsammans, träffar mycket vänner, reser mycket och skrattar massor. Visst har vi också lugna TV-kvällar, men inte övervägande. För mig är han världens sexigaste, och vill absolut leva hela livet med honom.

    Livet är för kort för att leva ett liv man inte är nöjd med. Jobba på förändring, eller sök efter någon som stämmer bättre med dina önskningar. Vänta inte!

  • Anonym (nej)

    för oss går det lite i perioder, mycket mindre sex i ett år efter ett nytt barn typ men nej, annars är det inte så för oss. vi har massor av attraktion och kärlek kvar. vi har nog sex åtminstone 3 gånger i veckna nu när vi kommit igång igen. men det är viktigt för oss båda också så vi anstränger oss för att få till det. men utan kärleken hade vi nog ledsnat för längesen!

  • Anonym (sambo)
    Anonym skrev 2011-05-07 16:55:23 följande:
    Jag trodde som du TS, att det blir sådär för alla efter ett tag, men nu har jag träffat rätt och säger bara ojojoj... NÖJ DIG INTE MED MINDRE TS.
    Ja jag vet inte. Detta är mitt tredje långa förhållande och alla har blivit mer eller mindre likadana. Skillnaden med denna kille är att han är snäll och fin. Känner också paniken växa över att jag är 31 år gammal och inte har barn än men vad ska man göra....
  • Anonym (sambo)
    Maskot skrev 2011-05-07 17:02:49 följande:

    Du är inte nöjd, och jag tycker inte att du ska nöjja dig med det.

    Kanske kan ni jobba på det ni har, och vända lite av det som blivit fel. Familjerådgivning?
    På din beskrivning känns det lite som att ni saknar vänner och ett aktivt liv. Kanske skulle allt annat falla mer på plats med den ingrediensen i ert liv.
    Genom att skratta med vänner, uppleva saker tillsammans så tror iallafall jag att den sexuella biten och attraktionen också faller på plats.

    Själv har jag levt med min man i 25 år. Självklart kan man inte jämföra vår kärlek med hur den såg ut när vi var nyförälskade och allt var jättespännande.
    Men vi har väldigt roligt tillsammans, träffar mycket vänner, reser mycket och skrattar massor. Visst har vi också lugna TV-kvällar, men inte övervägande. För mig är han världens sexigaste, och vill absolut leva hela livet med honom.

    Livet är för kort för att leva ett liv man inte är nöjd med. Jobba på förändring, eller sök efter någon som stämmer bättre med dina önskningar. Vänta inte!


    Nej precis så är det vi har inte en umgängeskrets. Vi flyttade ifrån den när vi lämnade London. Eller han hade väl mer vänner där än vad jag hade. Så nu efter ett par år tillsammans i sverige så har jag insett att livet är mycket bättre här, men ack så tråkigt. 
    Tristessen tär på oss.
Svar på tråden Ska sambolivet vara så här?