Torticollis - jag blir knäpp!

Min son hade torticollis som upptäcktes på BB så vi fick remiss direkt till sjukgymnast och han var nog inte mer än en vecka när vi var där första gången. Så han slapp bli platt i huvudet eftersom vi började bulla upp direkt under kudden och ganska snart började ligga med huvudet åt båda hållen. Däremot var han lite sned i ansiktet, kinden var tjockare på den korta sidan, fram tills att han började gå ungefär, då var det som att han rätade ut sig.

Hans torticollis var lindrig men det tog rätt lång tid att få bukt med det ändå. Delvis kanske för att det var jättesvårt att träna en period när han var 6-8 månader och protesterade väldigt. Och han kämpade emot så att sjukgymnasterna inte kunde kolla hur pass rörlig han faktiskt var, så vi fick gå på ultraljud och röntgen när han var runt 11 månader. Och det visade att muskeln var ok, ortopeden som kollade honom efteråt var mycket nöjd och sa att vi föräldrar skulle visserligen se att han tiltade lite i några år framåt men att han skulle bli helt bra. Och det var tack vare vår idoga träning . Vi la ner träningen i samband med det eftersom han kommit upp i en ålder då det är svårt att träna (för stor för att hålla i famnen, för liten för att kunna lockas till träning genom lek). Ett år senare var vi på återbesök hos sjukgymnast och ortoped som båda var nöjda.

Nu är han 4,5 år och om jag tänker på det kan jag fortfarande se lite tiltning ibland, framför allt om han är trött. Men det är nog bara jag som ser det, min man verkar aldrig tänka på det. Hans öron som var väldigt olika när han föddes (på den långa sidan var örat helt tillplattat, på den korta såg örat ut som det varit ihopvikt) är fortfarande lite olika. Men det ser man bara när man kollar särskilt, så det tycker jag mest är lite gulligt. Något annat märker vi inte av på vår son idag.

Så kämpa på! Vi tränade också tre gånger om dagen en period och det var effektivt. Var inte rädd för att stretcha ordentligt bara, vår sjukgymnast kollade varje gång hur vi gjorde och jag hade inte vågat stretcha så långt om hon inte visat hur jag skulle göra. Sen är det pest att stretcha ett protesterande barn, men tänk på att ni gör så att hon slipper vara sned i resten av sitt liv. När hon är stor nog att förstå kommer hon att vara tacksam för att ni plågade henne som bebis .

Vi hade som sagt jättesvårt med träningen när vår son var i din dotters ålder, men sen några månader senare gick det bättre. Jag brukade stretcha honom i badrummet och lekte framför spegeln så att han liksom fick flyga upp och ner framför den. Om det kan vara till någon hjälp. Kanske ni kan prova att den ena stretchar och den andra står framför och skojar.

Och när han började gå tipsade sjukgymnasten oss om att hålla honom i handen på den svaga sidan, framför allt då innan han började gå utan att hålla i oss. Jag tror att det var väldigt bra, för som sagt, ojämnheten i ansiktet försvann då.

Jag tror att det kommer att bli bra med er dotter eftersom hon har föräldrar som verkar så engagerade och tränar henne flitigt .