Lämnat familj och vänner
Hejsan
Jag vet att de är många med mig som flyttat ifrån både närmsta familjen och vänner för kanske kärleken i livet, eller jobb/karriär osv.
Själv flyttade jag för ganska länge sen och numera bor jag cirka 13 mil ifrån min hemort och därmed familjen och en del av mina vänner.
Jag har under de senaste åren mer och mer tänkt på detta och känner mig ofta ledsen och nedstämd över att jag inte bor i närheten av min familj, mina föräldrar och många vänner.
Har som sagt inte tänkt på detta lika mycket på det förr som nu, någon mer som känner igen sig?
Jag lever med min underbara sambo och mannen i mitt liv och vill ju inte lämna honom heller, jag känner bara att tänk om jag inte någonsin kommer bli 100% lycklig eftersom de är en del av mig som tänker och saknar detta.
Känner att jag inte råd att sitta och åka "hem" och hälsa på alltför ofta heller och sen har vi mycket att göra på gården vi bor också. Vi försöker bjuda hit både föräldrar och vänner, men självklart har alla sina liv också.
Jag vet inte hur jag ska göra med detta, och känner mig väldigt ensam ofta. Har inte heller så många "nya" vänner där jag bor nu och visst de kanske man alltid kan försöka skaffa sig, men de är inte heller så himla enkelt alltid.
Vet att de finns många därute som kanske känner lika som mig,men hur har ni klarat detta?
Jag tänker mycket på mina föräldrar och far och morföräldrar som kanske inte heller komma finnas i livet så länge till , man vet ju aldrig :( Jag vill ju finnas där för dem också, men blir ju inte så ofta man kan göra det.
Har tänkt flera gånger på att jag kanske borde flytta "hem" men hur ska jag då kunna leva utan min stora kärlek, ska jag behöva offra det jag älskar så himla mycket.
Tyvärr finns de ingen som helst möjlighet att flytta hemåt tillsammans med kärleken heller då han är fast där vi bor nu, och han vill gärna bo kvar på hans föräldra gård osv. Så då blir de nog jag själv som får flytta :(
Jag vet inte vad jag ville med detta inlägg egentligen, kanske bara höra om det finns fler som tänker som jag, och kanske har nått bra tips över hur jag ska göra och tänka?
