Kär.. men i en slasktratt
Så jävla förbannat störande, Jag har levt ensam i 4 år efter ett stort svek. Jag har ett barn på nästan 4 som inte har nån kontakt med sin pappa.
Jag har själv valt att inte kasta in vem som helst i vårt liv och har känt att mitt barn behöver få "ha mig för sig själv".
Men nu har jag träffat en kille, en man som avgudar mitt barn och mitt barn älskar honom.
Vi trivs toppen bra med varandra och det känns helt kanon. Vi smyger sakta fram och vi har inte ens haft sex med varandra.
Varför? Jo för att han är en riktig jävla slarver.
Jag själv tar hand om mig själv, duschar, borstar tänderna, fixar till mig, vill ha rent hemma (är absolut inte manisk men det är inte direkt så att det ligger högar av skit på govet)
Han däremot, okej han duschar och jag tror?! att han tvättar sina kläder för han luktar inte illa och han ser ren ut.
men han har säkert inte borstat tänderna på 1 år minst! Vi var hemma hos honom för första gången i helgen (av praktiska skäl har vi mest setts här hemma) han har inte ens en tandborste! golvet har inte haft besök av en dammsugare på bra länge. När dammråttorna anfaller fötterna och när strumporna är håriga och har fått ny färg då är det illa.
köket är belamrat med disk, okej inte så där kanon farligt mycket... men när diskmaskinen är helt tom så kan man ju undra varför man inte orkar ta tag i det. jag ställde mig och plockade in för att ens kunna laga mat hos honom.. fick man ett tack? nej
men i övrigt så är han ju helt kanon. men det är kanske bäst att avsluta detta innan de går längre!? för jag kommer inte klara av att leva med en som skiter i hygienen på de sättet som han gör!
tips råd tankar?
Och SLUTA städa åt honom annars får du alltid vara hans städerska hela livet. 
