40+ som äntligen är gravida - igen

Det där med flaska vs bröst är enligt erfarenhet med sonen strunt. Fick pumpa i sju veckor med honom men från vecka åtta var det bara bröstet som gällde så det spelade ingen roll. Ellen suger även hon lika bra på båda. Vad gäller mängden så hade jag varken mer eller mindre förra gången då vi gick från heltidspump till heltidsbröst.

Pumpade också så att pappa kunde mata med flaska men det skedde inte så ofta förrens senare när amningen var etablerad och det var aldrig något problem att växla emellan. Delammade tills han var två år. Däremot vet jag att det kan hända framförallt om man använder en lättrunnen flaska så att barnet kan dricka fortare och enklare från flaskan. Nu finns det ju speciella flaskor som efterliknar bröstet.

Nu fungerar det bra på en gång med dottern och vi kommer fortsätta så här. Vi vill dela så mycket som möjligt.

Åh vad jag längtar efter att få amma igen när jag läser era inlägg. Vi har aldrig känt behov av att dela just matning. Jag har njutit av amning och maken har skaffat sin närhet till barnen på annat vis. Vi har t ex haft båda barnen i våran säng de första åren och njutit fullt ut av det. Nu ser vi fram emot detta igen.

Lyckliga Li
Här är det helamning som gällt med båda barnen under en lång tid. Att mata barnen är inget jag tror maken skulle känt som närhet - utan den har han och barnen fått genom att vi samsovit med barnen och han har gosat o myst hud mot hud med barnen.

Jag längtar också efter att amma igen - även om det inte är många månader sen jag slutade amma sonen...

Vem är det som har BF härnäst? Jag har BF 6/5

Jag har BF 28/2... Hoppas jag! Helst inte före 1/2 i alla fall. Fast det känns som bebisen försöker ta sig ut gemon magen, framåt.

Då är det snart dags för dig Anna Spännande!

Ja, charlotta1, det har  varit lång helamning även här och det har passat oss alla alldeles utmärkt. Väntade också med smakportioner lite extra då jag haft så gott om mjölk. Älskar amningen och hoppas att det skall funka lika bra även denna gång. Maken har aldrig frågat angående matningen. Hos oss var det aldrig något att reflektera över. Vi var bara glada att amningen funkade efter allt krångel man hört om från andra. Vi har haft barnen mellan oss i sängen, och för det mesta har maken tagit natt-vaken. Tyckte också att amma med barnet i sängen om natten gav oss alla bästa sömnen. Bara att vända sida och ge ur fullaste bröstet. Jag kunde till och med slumra medan lillen åt. Att gå upp på natten och amma i en fåtölj skulle aldrig falla mig in. Vet att maken känt som mest närhet när han burit och vaggat till sömns i famnen. Det blev liksom hans grej att "dans-natta" till musik, och idag älskar våra killar att höra om ur pappa kunde dansa i timmar med dem. Samtidigt som jag ser fram emot allt detta igen, så minns jag nu med fasa hur jag led och våndades då ena bröstvårtan blev sårig och själva vårtan faktiskt lossade till nästan hälften senaste gången  för drygt sex år sedan.  Man kunde lyfta på den som ett lock. Envetet fortsatte jag amma från det bröstet tills jag en dag svimmade av smärta  och tappade mitt barn. Träffade dr på mvc som inte kunde fatta att jag ammat ur detta bröstet. Det blev en lättnad att få order om att låta det bröstet läka. Pumpa gick inte heller. Jag fick stå i duschen och klämma ut blodig mjölk flera gånger om dagen i ungefär två veckor. Tänk att jag nästa glömt detta... 
Hur är det med vikten för er andra förresten? Jag är i v 22 nu och har gått upp nästan 7 kilo.   

Lyckliga Li
Mysigt när du berättar. Jag älskar oxå att amma. Har heller aldrig gått upp på nätterna och ammat utan ligger med bröstet i vädret (hihi) så det bara är att ta för sig för bebisen-:) Amningen har fungerat med båda barnen från den stund de kommit ut och nått bröstet.

Men visst, jag minns oxå den där första veckan med söndriga bröstvårtor. Fruktansvärd smärta!

Jag gick in i v25 igår. Har ingen aning om min viktuppgång. Ska till bm den 25:e. Så då får vi se. Har bara varit hos bm en gång + UL.

Jag håller på att skola in min son på förskolan. Det går sådär...Han är såå mammig och är helt förtvivlad när jag lämnar honom. Och när jag kommit utanför dörren gråter även jag. Det gör ont i mig!

Önskar jag kunde amma liggande i sängen. Har för stora bröst för att det ska fungera och när de är fulla med mjölk går det inte. Får inte bröstvårtan ner till hennes mun och lägger jag mig så hon når blockerar det vissa kanaler på sidan och jag får knölar och stockning. Samma sak med sonen. Får se hur länge jag får amma lilltjejen med sonen var det så att han själv vid sex månader vägrade amning dagtid och bara någon månad till var det amning en gång på natten sedan var det stopp och det var inget jag påverkade. Ville så gärna hålla på till han var ett år minst men det var omöjligt. Han totalvägrade helt och hållet. 

Imorgon är det dags för hörselkontroll och lite sådant för lillan.