Baby led weaning

Hej! Är ny här och fick se att det finns fler som håller på med BLW! Fatta min lycka! Det finns så mycket att fundera kring och det är verkligen svårt när ingen i ens närhet håller på med BLW. Vissa tycker det är intressant medan andra (min svärmor) anser att det ä rent av livsfarligt men också skadligt för min lille son då han endast lär sig leka med maten... för hur ska han kunna börja på dagis om han äter så!

Nu til min allmänna fråga: Min son som är snart 9 månader har börjat äta mer medvetet men det handlar fortfarande om  mycket små mängder. Jag känner det nästan som att han aldrig kommer att äta, utan amning och ersättning blir hans huvudföda tills han är 2 eller nåt. Känner också att han inte har särskilt mycket tålamod att sitta i stolen och äta. Sitter kanske max 15 minuter sen är han inte intresserad längre utan vill hitta på  något annat. Hinner han verkligen öva upp sin förmåga på så korta stunder? Någon som haft detta problem?

Dela gärna med av era erfarenheter!

Audhumble: Tack för svaret och den härliga filmsnutten. Ska verkligen ta till mig om vad du skriver är BLWs motto! Det är ju sant att det är detta det handlar om, att barnen får en bra relation till maten och att det ska vara kul (även för föräldrarna).  Samtidigt har jag som kontrollfreak svårt att lita på att min son själv kan avgöra om han får i sig tillräckligt eller ej. På min bvc pratar man hela tiden om  att jag som förälder måste ta ansvar för vad min son får i sig och även om de är intresserade av BLW när jag berättta om det har de purétänket kvar när det gäller antal måltider och när jag borde dra ner på amning/ersättning.

Att jämföra med andra barn är både på gott och ont. Det blir lätt en negativ jämförelse där man undrar varför ens barn inte har gjort DET när alla andra gör DET. Samtidigt känns det bra med jämförelse för att få lite referensramar. Som du skriver att du tycker 15 minuter är fullt tillräckligt hade jag aldrig trott om det inte vore att du som BLW-mamma hade kunnat intyga detta. Istället hade jag fortsatt jämföra med andra purématande barn som sitter kvar tills måltiden är över och gärna lite till i väntan på efterrätten.

audhumble: Tack för skedtipset. Ska testa det imorgon frukost. Kan kanske funka.

Aardy: Skönt att det funka med att jobba heltid. Har också märkt att min lille inte gillar stora bitar. Om det är stort tar han själv och bryter ner det till mindre så att de passar bättre i handen och mellan fingrarna. Har funderat på om det är bättre att vänta med bröstet/ersättningen till efter hans lilla måltid. Brukar ge honom mellanmål innan ersättningnen och om han ätit "mycket" till mellanmålet kan jag ibland vänta med ersättning till precis innan han ska äta lunch. Har ännu inte vågar testa med plocklunch innan ersättning för jag är rädd att det blir fullständigt galet, men det kan ju vara värt ett försök. Tänket att amning/ersättning och plockmåltiderna ska vara två separata företeelser, enligt BLW-boken, har jag fortfarande lite svårt att tänka och vara till freds med. Men det är väl att de fortfrande inte fattar att de kan bli mätta på vanlig mat... när och hur de kommer fatta det!

För övrigt åt han fläskpannkaka til lunch och mycket bra dessutom... eller ja, mer än vad jag förväntade mig i alla fall

Vill skriva av min frustration en liten stund! E och jag var på bvc i förgår på extravägning, (eftersom bvc inte tycker att han äter som han ska (!) trots att de tycker BLW verkar vara en bra metod). Precis när jag äntligen känner mig mer bekväm och lugn med BLW-metoden så händer det bakslag. Tyvärr hade E gått ner i vikt, vilket bvc sa berodde på att han varit förkyld många gånger i höst, börjat röra på sig samt äter för lite. Givetvis, nojjig som jag är, tar jag fasta på det sistnämnda och börjar tvivla på om jag gör rätt eller inte. De har nu bokat in oss på extra läkarbesök och eventuellt dietist, vlket gör en ännu mer nojjig. Visserligen går inte bebisar spikrakt upp i vikt, men hur vanligt är det att de går ner i vikt? 

E äter inte särskilt mycket och det käns inte som om det går framåt, mest hamnar maten på golvet eller andra konstiga ställen än i magen... ja, ni vet hur det brukar vara. Att han äter väldigt lite blir ju frustrerande när man känner pessen från bvc att han uppenbarigen äter för lite, även om jag har förstått att det tar lång tid innan de kommer upp i något som kan kallas portioner. E är drygt 9 månader.

Vet ej om  jag erbjuder honom för lite mat men så här ser vår dag ut:
7.00 Amning
8.00 Frukost (äter musbitar av en smörgås)
10.30 mellanmål Äter ca enfjärdedel/halv apelsin samt 0,5 dl yoghurt. Äter yoghurt med egen sked
Ersättning ca 150 ml
13.30 lunch. Äter också mycket lite, kanske mängd som storleken på sin hand, svårt att säga.
16.00 mellanmål/kvällsmat. Äter lite frukt, småbitar av en äppelklyfta eller lite banan.
18.00 ersättning ca 150-200 ml. vill inte äta vanlig mat då han är lite trött och kinkig.
19.30 Amning
natt Amning ca 1 mål.

Med risk för att ha låtit riktigt hispig så undrar jag om detta är för lite eller om någon skulle göra/gör annorlunda. Någon annan kanske också ammar/ger ersättning eller ger helt ersättning som  kan dela med sig av sina dagserfarenheter.

Nu har jag skrivit av mig en stund.... hu, det blev ett långt inlägg.

Tack alla för  svaren och uppmuntran! Behövs verkligen i dessa dystra hösttider...
Jag ska nog försöka klämma in en extra flaska ersättning på eftermiddagen. Han har dock trilskats en del med ersättningen och det går verkligen upp och ner. Ena dagen kan han dricka hur mycket som helst och en anna dag (idag) hälften av vad han brukar. Det kan tyckas som jag erbjuder lite ersättning men jag har gett ersättningen när han visat tecken på att vara hungrig. Kanske har jag låtit det gå för långt. Jag får försöka lita på att han får i sig det han anser sig behöva, så länge jag erbjuder honom allt som finns så borde det gå vägen. Skönt att höra att era barn äter ungefär lika mycket.

Jag är ganska positivt intsälld till att få honom kollad av läkare och dietist, men blir lite nojjig när man blir skickad till dem. Få se vad dietisten har att erbjuda . Sist vi träffade läkaren var han inte direkt impad av BLW så vi få se vad som händer där. I´ll let you know!

Gröt har jag erbjudit vid frukost men den ratas bestämt, därav den ensamma mackan. Sist ville han inte ens lägga handen i gröten och kladda runt så vi får göra en liten paus med det.

För övrigt är E en väldigt glad och sprallig liten kille som charmar de flesta. Gnäller mycket sällan så det vore inte svårt att avgöra om han skule vara missnöjd av att han lider näringsbrist.

Har en liten fråga hur ni andra gör när det gäller amning/ersättning i samband med måltid (menar då när de plockar själva för tydlighetens skull). I BLW-boken står det att de inte ska vara hungriga när man sätter dem i stolen för att äta. Jag har därför alltid ammat/gett ersättning precis innan han ska plockäta. oftast faller det in att han är hungrig vid de tiderna men även att jag gett honom ersättning/amning även om han inte är jättehungrig ifall allt går åt skogen  under tiden han sitterr där. Hur tänker ni? Än så länge ger jag mellanmålet på förmiddagen utan att ha ammat/gett ersättning innan.
Tänker jag helt galet? Man ska ju tänka att mjölk och fast föda är två separat skeenden men jag har lite svårt att separera dem. Känns som att man stoppar gossen full med mat hela dagen.

Detta ska man göra under de tidiga dagarna "the early days", och jag undrar hur länge anses de befinna sig i de tidiga dagrna. Är det så fort de får i sig något eller är det då deras måltider kan betecknas som just hela portioner?

Om jag är helt otydlig får ni be om mer förklaring!

Loviz: Vad skönt att det är någon som har samma funderingar som jag! Vad bra att du fått lite rättesnören. Som sagt, man undrar ju om de någonsin kommer att fatta att de kan bli hungriga på den mat de stopppar i sig och vilja flytta från mjölken till fast föda.

Har ännu en fundering. Som jag skrivit tidigare så tycker jag att min lille har svårt att äta särskilt mycket. ovanämnda kan dock vara orsaken men en fundering är att jag inte riktigt är säker på om han kan hantera maten han får. Tidigare kunde han gnaga på både potatis, falukorv, äpple, päron, blodpuddig m.m och verkade få i sig lite. Numera biter han av och spottar sedan ut biten. Detta gäller främst mat med lite motstånd i. Tycker han längre inte om maten, fattar han inte hur man ska tugga, eller vad kan ha hänt?
Har hållt på med BLW ett ta nu så jag tycker han borde fatta hur man ska tugga. Kan det vara något fel på munmotoriken? Hur är det för era barn? Hittar inte så mycket om det i BLW-boken.

MajaSthlm81: De reaktioner som jag har fått har varit för det mesta positiva. De har förstått grundprincipen av BLW samt varför man väljer BLW, samtidigt som de inte riktigt fatta allt som exempelvis att barnen inte ska vara hungriga när de ska äta och att fast föda länge är komplement till bröstmjölk/ersättning. De verkar trots förståelsen vara inriktade på puréeprinciper med snabb avvänjning av mjölk. Skulle väldigt gärna vilja att min bvc-sköterska läste blw-boken så att att vi ändå hade gjort samma tolkning av det som står i. Ibland känns det som man inte riktigt gör rätt och bara den känslan får en att tvivla oerhört mycket och att man kanske skulle kämpat på med pureéna ändå som alla bvc-sköterskor uppenbarligen kan innan och utan.

Jag har tidigare haft lite frustrationer då  min son gick ner i vikt (ca 2 veckor sedan). Vi var i måndags på extravägning och då visade det sig att han gått upp lite trots förkylningar. Jag nojjade loss totat efter viktnedgången (och är fortfarande nojjig eftersom allt inte går enligt förväntat) men blev överlycklig att han gått upp i vikt igen. Vi fick träffa en läkare som vid ett tidigare besök bad oss att kämpa på med pureér, trots att det blev maktkamper vid varje mattillfälle, och inte alls förstod grejen med BLW. Denna gång var han mycket mer förstående.

Jag har själv tagit mycket kontakt med bvc för att få dem på banan och förhoppningsvis kommer BLW-metoden att sprida sig ju fler som vet om det i vården.