Baby led weaning

Jag har känt till blw ett tag genom Daeminimon, då vi varit bästa vänner i en hel evighet, eller ialla fall 13 år (ojoj, vad gamla vi blev plötsligt). Min son är ännu bara 2 månader, men jag kände redan när hon började prata om det att så här ska mitt barn få äta också, bebis var då inte född.

Hänger med och läser i tråden tills det börjar bli dags för oss. Känns som om blw är en bra metod eftersom pappan är otroligt kräsen när det gäller mat, men här kan sonen äta samma som mig, dvs samma som pappan plus grönsaker.
Ser redan med spänning framemot att börja planera vad han ska få som första "mat"... Det blir lagom till pappans födelsedag, så vi får se till att riktigt fira då :)

Jag vet redan nu att svärmor kommer få dåndimpen när Jens inte får börja med puréer snart (ja han är bara 2 månader, men hon frågade när det är dags så), min egen mamma bor så långt bort så henne kan jag vänja innan hon ser det typ.

Tycker bara det ska bli så skönt att slippa det helvete som jag såg framför mig innan jag fick upp ögonen för blw, bestämde mig tidigt för att jag ska laga mat till Jens, men att då stå och puréa (är det ens ett ord?) sönder alla fina och göda grönsaker till mos, nej då känns detta mycket bättre.
Eftersom alla ändå förespråkar att barn vill kunna se vad de äter så fattar jag inte varför inte detta är mer utbrett? Ska höra med min bvc-sköterska vad hon säger om blw när vi ska dit nästa gång.

Men än så länge så njuter jag av amningen. Nu senaste veckan har han dessutom dragit ut på nätterna så han äter bara en gång, kl 5, dvs han somnar vid 21 och vaknar vid 05 för mat första gången, skönt! 

Min enda fundering nu är hur det ska gå rent praktiskt för oss eftersom jag fått jobb så jag kommer börja jobba 5o% när Jens är 3 månader, men har redan nu börjat pumpa så att pappan ska kunna mata Jens när jag är på jobbet, sen så kommer jag givetvis amma honom alla andra mål.
Kommer att ha "bra" arbetstider, 4h de vardagar jag jobbar och varannan helg kommer jag jobba 10-17 lördag och 11-17 på söndagar.

Än så länge fattar nog inte pappan riktigt vad blw går ut på, men ska sätta mig ner med honom och visa hur lille Eddie gör, då kanske han börjar begripa det.
För det känns som om det verkligen kommer behövas att han förstår och är med på varför vi kommer köra blw, för när frågorna väl kommer vill jag att han ska kunna svara och inte bara be dem fråga mig.

Nej, nu kallar plutten, dags för mat igen :) 

Min tanke om sötsaker är att första gången man får smaka "sötsaker" är på sin 1 årsdag, kommer då göra egen tårta till Jens. Men innan det ingenting. Svärmor sa senast idag att "jag har lärt mig från mina andra svärdöttrar att före 1 år får man inte äta sötsaker, men efter 1 år, ja är man hos farmor och vi ska dricka kaffe, ja då får man minsann fikabröd"... jasså du tänkte jag bara, den ska vi nog bli två om.

Hon frågade idag igen, när är det dags för att börja äta puréer då, ja inte före 4 månader sa jag som inte orkar förklara blw för henne redan. Ja men gröt då får jag tillbaks?
Hur är det med gröt frågar jag er?
Kan man ge gröt innan 6 månader eller "förstör" man för sig själv då inför blw-starten?
Jag tänker mig typ gröt som ett lite matigare mål mitt på dagen, kan underlätta för oss då jag måste pumpa så att sambon kan mata när jag är på jobbet, och då kanske gröt kan vara en bra idé att ge som lite extra utfyllnad?

Nej, nu ska jag krypa i säng, håller tummarna för att Jens bara vill äta en gång inatt med, natten mot idag vaknade han inte förrän 06, tänk om jag kan få honom att somna en timme senare på kvällen, det vore drömmen, jag är ändå morgonpigg, det skulle dessutom medföra att han och jag får ännu mer vakentid ihop, eftersom då kommer jag hinna hem från jobbet och ändå ha tre timmar med honom på kvällen samt hela morgonen och enda fram till 14 innan jag beger mig till jobbet!

Daeminimon: Pussa världens goaste Eddie från oss 3 på hans 1 årsdag! Ojoj vad tiden går fort, snart fyller väl Jens 1 år med!

Nu närmar sig vår premiär med stormsteg (sonen blir snart 5 månader) och han blir rejält sur nu mer när vi gr honom någon leksak när vi sitter och äter. Han sträcker händerna efter allt som vi äter och häromdagen fick han tag på min smörgås, som tur var så hann jag få tag på den innan han stoppade den i munnen, men känns som om vi kanske börjar lite tidigare, men vi väntar nog iaf 3 veckor till.

Pappan är nog skeptisk fortfarande, men det beror nog också på att alla hans kompisar runt omkring oss som fått barn nu har börjat ge sina små puréer nu (även de som har barn som är yngre än vår Jens) och han tycker att "är det inte dags för Jens snart" men jag står på mig ett tag till.
Förklarar för honom att joo de kanske får ett litet försprång nu, men Jens kommer komma ikapp dem så småningom och vi kommer inte behöva sitta där och mosa maten i all evighet.

Ser med spänning framemot den här hösten, börjar redan leta recept på mat som vi kan äta och utan problem plocka ut till Jens.
Första gången blir det ångkokt broccoli, kanske även blomkål, men känns som om det kanske blir lite väl bra för den lilla magen? Kanske ska ta blomkål och päron som efterrätt istället?
Vad började ni andra med?
Det är så skönt att jag har bra stöd från min bvc-sköterska och att alla i min mammagrupp ser framemot med spänning när Jens ska börja äta.

En fundering bara, en utav mammorna är otroligt skeptisk till blw, men ger gladeligen sin son majskrokar? Men hallå, är inte det blw om nått? Då har han nått att roa sig med tills maten kommer, men vaddå, om han nu tycker om att äta majskrokar och hålla den i sin hand, varför skulle blw vara så farligt?
Hur gör ni med alla skeptiker? Har som tur är inte så många i min närhet, svärmor och nån till typ, men har ni nått bra svar man kan ge dem?

Vår tanke är att börja med lunch, sen lägga till frukosten och sist middag (mest för att vi är så dåliga på att äta det själva) ev så kanske det blir gröt på kvällen innan vi lägger till middagen. Mest för att det kan vara ett bra alternativ för pappan att ge till Jens när jag är på jobbet. Kan man då ha en sked själv och Jens ha en sked, så det blir någon variant av äta själv och hjälp att äta, antingen som jag läst att några gör att man håller skeden och han själv får "attackera" den eller så att han får äta med en själv och att man då och då ger en sked också?

Oj vad långt det blev, särskilt nu när det börjar närma sig så dyker funderingarna upp.
Nej, nu ska jag äta lunch, njuta av lugnet när Jens sover och njuta av min supergoda (och busenkla) lasagne som jag gjorde igår kväll. 

Nu är det snart dags...

Han blev iofs "bara" 5 månader i lördags, men han sträcker sig efter vår mat hela tiden, han nöjer sig inte med leksaker som han tidigare gjort och han sitter dessutom väldigt bra i sin stol.
Men han ska få bli fri från sin förkylning först har jag tänkt, han är så tät i näsan och rosslig i bröstet så han har svårt att amma. Så nu blir det några nätter i babysittern samt  noggrann användning utav koksaltlösning i näsan så ska vi nog bli fria förkylningen snart.

Men som sagt, nu är det snart matdags 

Nu hör vi verkligen hemma här!!
Efter att haft några jobbiga måltider med en liten Jens som varit arg på oss som äter, hur kul är bitleksakerna egentligen?
Så idag började vi.
Lätt att komma ihåg, Jens började äta 11-11-11... haha roligt.

Men ialla fall, vi började med broccoli, åhh, han tyckte det var så gott. Han mumsade riktigt, inte en enda rolig min i stil med "uäck vad är det här?" utan han mumsade som bara den.
Så nu ska vi köra på broccoli några dagar, sen så blir det morot och broccoli tänkte jag. Första frukt kommer bli päron, vill inte chansa med banan som första.

Men den lilla oro jag haft försvann ganska snabbt, för det dröjde inte lång stund så "drog" han loss en "gren" (om hela biten kallas stam är en liten del automatiskt en gren då?) och jag tänkte att ok vi ser efter vad som händer och joodå, han harklade sig lite och sen kom det ut igen.

Känns så roligt att vi tagit det här steget och jag är så glad att min vän daeminimon introducerade detta för oss, det känns så rätt för oss med BLW.
Ses redan som flummig i mammagruppen med min sjal osv så det känns som om det är bara att fortsätta på inslagen väg. 

Hej,

Nu har vi käkat i snart en vecka och Jens är så lycklig varje gång han sätts i matstolen och vi sätter på haklappen, han inser att "Japp nu är det matdags".
Vi började med broccoli, nu har vi lagt till en frukt (päron) och han njuter i fulla drag. Han mumsar både på päron och broccoli, så nu är det snart dags för ngn ny smak, lägger nog till morot härnäst tror jag.

Men igår, när han åt päron, ja då fick mamman lite panik. Jag har sett hur han klarar broccoli och mindre bitar av päron som han gnagt av, men när han igår fick loss en rejäl bit så var jag framme med fingret och tog ut biten. Så lite försiktig, men känns som om han måste få vänja sig eller jag menar väl mer att när han har bitar som jag vet att han klarar av så gör jag ingenting, men känner ändå att jag vill hålla lite koll på hur stora bitarna är och är de för stora så tar jag ut dem.

Hade en diskussion med Jens pappa när vi satt och åt hela familjen (yay!) han frågade då när han kommer äta mer en hel måltid, dvs grönsaker, pasta eller nått och kött, och jag sa att jag ska höra med mina likar, dvs er, hur lång tid tog det innan ni såg det som om de åt en riktig måltid?
Menar nu inte i mängd utan mer i hur portionen ser ut?

En annan fundering är det där med hur länge man ska äta samma smak innan man kan prova nått nytt, lyssnar man på de som äter puré så äter de samma smak flera dagar i rad, men hur har ni andra tänkt?
Jag köper tanken med "allergi-testet", inte lägger till massa nya smaker samtidigt osv, men hur tänkte ni kring vad ni erbjöd?

Nej, nu ska jag snusa på lillen som precis vaknar, sömnmosig och härlig. 

Bonanza,

Då vi inte BLW:at så länge så kan vi inte riktigt ge de svar man kan behöva för en hel intervju. Men om du vill ha någon som kan ge kommentarer så får du gärna höra av dig. Vi bor i Borås.
Nu äter Jens med oss när vi äter lunch, sen så har jag faktiskt börjat ge honom gröt på morgonen, han har en egen sked som jag "fyller" med gröt (dvs den är geggig av gröt) som han äter ifrån, sen så har jag en sked som jag håller, men då får han luta sig fram mot skeden själv.
Vi kör dessutom "hard-core" med gröten, kör på havegryn direkt. Tänkte först ge bebisgröt, men sen tänkte jag att nej jag kan iaf prova havregrynsgröt, och jodå, visst tyckte den lille killen att det var väldigt gott.
Men ska medge att jag har i päron i den, för även om de på bvc säger att "man inte ska vänja dem vid söt gröt" så kan jag ärligt medge att jag ger inte Jens något att äta som jag själv inte skulle vilja äta och eftersom jag har frysta bär i min havregrynsgröt så får Jens också ha det.

Men måste kolla en annan sak med er, har ni också fått rekommendationer från bvc att barnen ska äta light-produkter? Höll på att ramla av stolen när de sa det på bvc? Men hallå, hur tänker de där?

Nu ska vi iväg och handla, det är dags för en matlagningsdag. Potatis,palsternacka, minimajs osv står på menyn inför dem närmsta veckan.
Men hur tänkte ni andra kring "kött"hur introducerade ni det? Kokt eller göra i ugnen? Fisk, kyckling eller vad?

Nej nu grymtar min lille älskling, tydligen dags att vakna nu.
Ska passa på att gosa med honom. 

Nä men? Vilken chock? Man känner sig stundtals alldeles ensam när man kör blw, skönt att veta att det finns en till i stan... Spännande.
Nu blir man alldeles nyfiken

Skrivit en liten shoppinglista till imorgon, kyckling står på inköpslistan, tack Daeminimon!