snälla föräldrar, förklara! (långt)
Jag är en sk bonusmamma till en tonåring. Jag har levt med henne sen hon va 4 år.
Ibörjan av förhållandet mellan mig och hennes pappa så bodde hennes mamma i samma stad.
Upplägget va då vv, men det höll mamman aldrig.
Hon reste utomlands när det va hennes vecka, ringde bara till pappan och sa att "du får ta xxx en vecka till för jag ska åka utomlands" ingen fråga om det va ok, utan bara ett krav.
Hon lämnade dottern till sin egen pappa på helgerna för då skulle hon ut och festa. Men blev förbannad på min sambo, när han lämnade bort dottern till sina föräldrar när vi skulle förlova oss och ville vara själva.
Hon hatade mig från dag 1, och ansåg att jag gjorde allt fel. Jag höll mig undan.
Min svärmor vägde lilltjejen innan hon skulle åka till sin mamma och vägde henne när hon kom tillbaka. Hon hade alltid gått ner i vikt.
När vi frågade vad hon fick till frukost så sa hon vatten och macka. Mjölk då? frågade vi, men fick till svar att "mamma säger att det är så dyrt".
När det va mitt i vintern så mötte pappan dottern på stan med sin mamma, då hade tjejen bara tunnatunna strumpbyxor på sig, duffel, basker och lågskor. Som en docka att visa upp.
Mamman ringde och gorma och skrek om att hon skulle minnsann begära hela vårdnaden en dag.
I samma veva så köpte vi hus. Då kom ett sms att hon ville att vi skulle komma hem till henne för hon hade nåt viktigt att prata om.
Vi åkte dit, och då berättar hon att hon ska flytta till en annan stad och dottern får INTE följa med.
Dottern har således bott heltid hos oss sen dess, nu i 8 år.
Vid ett tillfälle när vi fick vår första son, så behövde hon sin mamma extra mkt och ville bo hos henne.
Mamman tyckte då att jag va jätteduktig som verkligen kunde tala med dottern, och få ur henne vad hon kände och ville. Mamman kan inte det än idag.
När dottern sen kom upp till mamman så hade hon sagt till dottern "om du flyttar hit så kan du ALDRIG mer flytta tillbaka pappa bara så du vet"...låter som ett hot i mina öron, och i tjejens med, för hon backade ur.
Nu träffas de alltså bara varanna helg, HÖGST, för mamman hittar fortfarande på saker på sina helger, som att åka utomlands, så att dottern inte kan komma dit.
Hon lovar dottern att de ska åka utomlands ihop på höstlovet, men sen ringde hon och sa att hon behövde åka utomlands själv, för hon va lite nere efter att blitt dumpad av en kille hon hade haft i 2 månader. ???
Hon har inte haft dottern på några semesterveckor, då hon påstår att hon inte har semester och måste jobba. Hon HAR visst semester.
Nu denna helg så hade de inte setts på 7 hela veckor!!!! och mamman hade alla möjligheter att kunna ha dottern hos sig i 5 dagar med all ledighet som är nu.
MEN!
vad gör hon? jo...dottern får komma upp sent på torsdagkvällen och åka hem på lördagen, för hon ska iväg och titta på nån dj????
What????
Jag har två små frön som jag älskar över allt på denna jord. Jag skulle ALDRIG kunna välja bort mina barn så som hon har gjort!
Snälla förklara, om det är nån som kan.
Varför eller hur kan man bete sig så här mot sina egna barn?
Tycker fasligt synd om tjejen, hon märker mer och mer vad hennes mamma prioriterar. Men barn är ju lojala.
