snälla föräldrar, förklara! (långt)

Har en släktings barn som vuxit upp precis som du säger. Mamman flyttade till ny make och ny ort när barnet var ca 4-5 år. Det var dåligt redan innan, tror inte mamman orkade med när hon fick nästa barn. Hon ringde ofta och ville att pappan skulle hämta barnet tidigare osv, vilket han alltid gjorde. När hon bytte ort fick pappan vårdnaden och barnet var varannan helg hos mamman men ville inte åka dit.
Nu är barnet 20 år och har vuxit upp till en helt underbar människa men jag är helt övertygad om att det beror på pappan + hans sambos omsorger. I tonåren var det en jobbig period när barnet tex kunde säga "du är inte min mamma" till pappans sambo, när det var diskussioner men de fick bara rida ut den stormen och det blev jättebra sen. Pappan har aldrig talat illa om mamman, medan mamman ofta talade illa om pappan, när barnet var yngre. Inte förrän ¨tonåren, när barnet självt började fråga om varför mamman betedde sig sådär, berättade pappan. Då hade barnet självt börjat förstå lite av hur det låg till.
Idag tror jag relationen med mamman faktiskt blivit lite bättre också men nu är ju barnet vuxet och har nog en annan typ av relation till henne, inte den av att vara ett beroende barn.
Så häng i, gör allt ni kan för flickan så att hon känner att hon har ett riktigt hem där hon kan vara trygg och det viktigaste kanske är att hon kan känna att hon kan få prata om sin mamma om hon vill, att det inte är "locket på" hos er.