• Anonym (mamma)

    2-åring som är livrädd att bilarna ska köra på honom!

    Min son är 2 år gammal och går på dagis. Han är enligt dagis väldigt långt fram i jämförelse med dom andra barnen men jag vet inte om det har med saken att göra.


    Men han är livrädd för bilar och andra fordon. Han älskar att leka med leksaksbilar m.m men när vi är ute så vill han aldrig gå nånstans för det kan komma bilar. Om jag lyfter upp honom så säger han "bil inte köra på mamma!" och låter helt skräckslagen och ser sig omrking efter bilar även om det inte kommer nån.


    Vi har aldrig sagt något om att bilar är farliga och vet inte vart han har fått detta ifrån, men han har en enorm rädsla för dessa. Vilket börjar bli ganska slitsamt eftersom vi aldrig kan få honom att gå någonstans!


    Har försökt prata med honom och förklarat att bilarna inte ska köra på oss, att de är snälla och att de bara kör på vägen. Men han tror att de ska komma och köra på honom och oss överallt!

    Vi tittar ofta på bilar med honom i det gemensamma garaget och då tycker han om att räkna dom och peka på dom. Det gör vi för att han ska få uppleva "snälla" bilar som bara står stilla. Han verkar gilla bilar men hans problem är att han tror att bilarna ska köra på oss!

    Hur ska vi hantera detta och vart har han fått detta ifrån? Pojken har ju panik =(

  • Svar på tråden 2-åring som är livrädd att bilarna ska köra på honom!
  • barnpsykologen margit

    Hej!
     Små barn har ett behov av att ha kontroll på sin tillvaro precis som vi vuxna. Ju mindre barnet är desto mindre kontroll har det i realiteten. Därför reagerar de intuitivt på vissa "faror" som de uppfattar. Att förlora sin mamma tex, om det så bara är för några minuter, kan vara en sån sak som de flesta barn reagerar intuitivt på. De vet inte om hon bara ska gå och handla eller om hon försvinner för alltid.
    Eftersom dagispersonalen tycker att din pojke är tidig i sin utveckling, så kan det stå för att han uppmärksammar och försöker bemästra en del reella faror, som tex bilar, där han ännu inte vet när de är farliga respektive ofarliga.
    Det är säkrast att akta sig för dem i alla lägen vilket är ett klokt förhållningssätt ur en 2-årings perspektiv.
    Du undrar vad ni ska göra för att hjälpa honom. Jag tror att ni är inne på helt rätt linje. Ni låter honom vänja sig genom att börja med ofarliga leksaksbilar, parkerade bilar osv. Det du inte skriver är om ni själva kör bil och om han klarar att åka med. Men jag tycker att ni ska fortsätta att träna honom i sakta mak att åka bil, kanske stå inne och titta på bilar som åker förbi på gatan. Att stå på trottoaren med honom i famnen och titta på bilarna etc. Tänk på att ta det i små steg, prata med honom och lugna honom och gå inte utöver vad han står ut med. Detta kommer att ändra sig med tiden ändå.
    Med vänlig hälsning!
    Margit Ekenbark 

  • Leiah
    barnpsykologen margit skrev 2011-06-07 09:24:27 följande:
    Hej!
     Små barn har ett behov av att ha kontroll på sin tillvaro precis som vi vuxna. Ju mindre barnet är desto mindre kontroll har det i realiteten. Därför reagerar de intuitivt på vissa "faror" som de uppfattar. Att förlora sin mamma tex, om det så bara är för några minuter, kan vara en sån sak som de flesta barn reagerar intuitivt på. De vet inte om hon bara ska gå och handla eller om hon försvinner för alltid.
    Eftersom dagispersonalen tycker att din pojke är tidig i sin utveckling, så kan det stå för att han uppmärksammar och försöker bemästra en del reella faror, som tex bilar, där han ännu inte vet när de är farliga respektive ofarliga.
    Det är säkrast att akta sig för dem i alla lägen vilket är ett klokt förhållningssätt ur en 2-årings perspektiv.
    Du undrar vad ni ska göra för att hjälpa honom. Jag tror att ni är inne på helt rätt linje. Ni låter honom vänja sig genom att börja med ofarliga leksaksbilar, parkerade bilar osv. Det du inte skriver är om ni själva kör bil och om han klarar att åka med. Men jag tycker att ni ska fortsätta att träna honom i sakta mak att åka bil, kanske stå inne och titta på bilar som åker förbi på gatan. Att stå på trottoaren med honom i famnen och titta på bilarna etc. Tänk på att ta det i små steg, prata med honom och lugna honom och gå inte utöver vad han står ut med. Detta kommer att ändra sig med tiden ändå.
    Med vänlig hälsning!
    Margit Ekenbark 
    Tack så jättemycket för ditt svar! =)

    Jo, vi har två bilar och han älskar att åka i dem  och att prata om sin "blåa bil" och sin "röda bil" (våra bilar). Så som tur är är inte det nåt problem!
Svar på tråden 2-åring som är livrädd att bilarna ska köra på honom!