No action here...
Hej!
Vore tacksam för synpunkter och råd.
Vi har inget sexliv. Vi hade inte sex alls det första året vi var tillsammans. Jag ville, han gjorde inga som helst närmanden. Jag tog upp saken, han sa att han ville men helst på morgonen och bara om vi sågs ofta. På grund av jobb och, i mitt tycke, dåligt engagemang från hans sida, ses vi inte så ofta. Det dröjde alltså ett år innan vi faktiskt hade sex.
I början tänkte jag att han var nervös, kanske att han inte varit med så många innan. Jag är dock tveksam till det i och med att han känns van när han väl rör vid mig och vi är ändå 28. Jag tänkte att jag kunde röra vid honom utan press och på det sättet närma mig sexet. Den strategin gav inte så mycket, mest att jag kände mig pervers.
Sen tänkte jag att han kanske hade någon underlig fetisch som gjorde att han inte tände på vanligt sex. Jag har frågat honom flera gånger vad han tänder på och vad han skulle vilja att jag gjorde. Han svarade att han inte visste och efter ett halvår kom han fram till att bakifrån var ganska skönt.
Sen tänkte jag att han kanske var gay... Mest ville jag väl inte inse att han inte tänder på mig. Det känns skamligt på något sätt att han inte tänder på mig. Jag har haft bra sexliv med tidigare partners och började precis bli så varm i kläderna att jag tyckte att jag var bra i sängen. Jag skulle gärna vilja bli åtrådd men har numera så låg självkänsla att jag "förstår att han inte kan gilla mig som är så tjock". Den tanken är lite skrämmande för visst skulle jag kunna träna lite och bli hårdare i kroppen men jag är högst normalviktig (bmi 23).
Problemet är att jag känner mig hämmad. Om jag börjar kyssa honom så kan han lägga sig på rygg och sedan bara ligga där. Jag försöker då kyssa honom över kroppen och sedan suga av honom, men det är inte så himla roligt att han bara ligger helt still och varken säger ett ljud eller rör sig. Där brukar det hela också ta slut, jag känner mig ful och tjock och känner också att jag inte vet hur långt jag kan gå. Jag kan ju knappast hiva mig upp på honom, stoppa in schlongen och börja rida. Det känns som att jag våldtar honom.
Dessutom tycker jag inte om att rida, det känns som att jag inte vet hur man gör och att jag är för slapp så att han inte känner något.
Ridandet har jag aldrig gillat men det känns naturligt att ta initiativ med någon som faktiskt gör något samtidigt, rör vid min kropp, pratar.. med honom är det ytterligare jobbigt eftersom han inte gör något.
Han är en mussla, det går inte att prata med honom. Inte för att jag har försökt så mycket, det blir ju ännu mer pressat då. Det ligger som en tryckt stämning över det hela. Jag vet för övrigt inte vad jag ska säga. Det finns liksom inget jag kan göra, tänder han inte på mig så gör han inte. Jag kan liksom inte snacka mig till det.
Oj så långt det blev, förlåt. Hoppas att du orkat läsa och har något tips att komma med!
Tack!