Min sambo kan inte diskutera våra problem

ÅÅÅH. Råkade radera mitt LÅNGA inlägg. Orkar inte skriva om allt så nu blir det extremt kortfattat.

Jag är samma anonym som skrivit tidigare. Väljer alias då jag vill fortsätta prata i tråden och vill undvika att blandas ihop med ev. annan "anonym".

Jag har läst lite om offerroller och att inta en "barnposition". Detta är vad min sambo gör. Jag tror inte att det är för att provocera eller vara elak utan att det är ett invant beteende.

Exempel: Vi diskuterar hushållsarbete. Vi är överrens om att hushållsarbete ska fördelas lika (inte nödvändigtvis 50/50 hela tiden utan beroende på hur mycket tid vi spenderar i hemmet, hur mycket andra praktiska göromål vi är belastade med för tillfället, hur mycket vi leker med vår dotter etc). Det råder ingen konflikt i sakfrågan utan när vi pratar om saken på en vuxen nivå (inte minst när vi pratar om andra familjer och hur de fördelar saker och ting) så är vi ÖVERENS om detta.
MEN i praktiken är det JAG som utför 80% av hushållet och/eller agerar instruktör och startmotor åt honom. När jag försöker prata med honom om detta lämnar han sitt förnuftiga jag och börjar med offeruttalanden och barnsligheter av typen "Men förlååååt för att jag inte är lika duktig som du", "jaaa, jag skaaa" (plötsligt är han en tonåring!) eller får diskutionen att handla om saker han inte trivs med "Jag vill omskola mig, jag trivs inte på jobbet" (Jag vet, men nu pratade vi om hushållsarbete!!) eller "jag är en dålig människa som..." bla bla bla (har jag någonsin påstått det??!!).

Han får allt att handla om honom som person!! Jag menar inte att han är dålig. Jag anklagar honom inte. Jag pratar om att han ska översätta det han i teorin påstår att han tycker är rätt till praktik!