• holly03

    Vi som är föräldrar till prematurer!

    Finns det flera därute som delar samma erfarenhet som jag? Min son är född i v.28+6 och vi bodde nästan 3 mån på neonatalen...

    I vilken vecka är era små underverk födda? Hur har det gått? Berätta allt som er! =) Kul att prata med föräldrar som delar samma erfarenhet!

    Ha en skön sommar!

     

  • Svar på tråden Vi som är föräldrar till prematurer!
  • Millsan

    Hej hej :)
    Har två prematursöner. Första född 07 i v.31 och den andra född 11 i v.32. Vi blev utskrinvna igår från hemsjukvården efter 7 veckors vård på neonatalen och hemsjukvård. JIPPI!!

    Det har gått bra men varit mycket provtagningar, läkarkontroller, olika bud från läkare och nervös väntan från oss fram tills nu.  vårt "största problem" denna gång har varit sonens gulsot eftersom värdena hela tiden steg och för höga värden inte är bra då det kan ge hjärnskador och eftersom kroppen behöver arbeta på att gå upp i vikt och annat. Men efter mycket om och men visdade sig nyligen att det var min bröstmjölk han inte tålde. Hans lever klarar inte av att bryta ner fetterna från min mjölk och dessutom visdade det sig att han var allergisk mot min mjölk (spydde och hade diarre så fort han fick bröstmjölk).

    Hur har det gått själv?

  • Tanna

    Hej !


    Jag har en son som är född 31+6. Han föddes 22.05.2011. Jag fick havandeskapsförgiftning och fick akut snittas.


    Lille skrutten fick en tuff start, med respirator osv. Men efter 2 veckor på IVA fick vi flytta till familjerummet och efter en v där fick vi flytta hem. Sen har vi haft hemsjukvård och i tisdags vart vi utskrivna från sjukhuset.


    Det funkar bra här hemma. Han blir mer och mer medveten om att han är född, ett himla temperament har ! Blir tvärarg när han inte får mat tillräckligt snabbt ! :)


    Idag väger han ca 2700 g och är 47 cm lång och i mina ögon en stor kille !

  • ciccile

    Hej!

    För två veckor sedan föddes vårt första barn, en son i vecka 32 +6. På neo tyckte de att han var ett stort barn men vi hade inte ens tänkt tanken att han skulle komma så tidigt. Efter lite mer än en vecka på neo fick vi komma hem med hemsjukvård, otroligt skönt att vara hemma och sköta sig själv. Den enda hjälpen han egentligen behövt är en sond för matning. Igår tyckte hemsjukvården att vi skulle dra ner på maten och inte ge honom lika ofta i hopp om att han skulle vakna till liv lite och känna egen hunger. Hunger är dock inget som besvärar honom. Ringde precis till neo men de tyckte vi skulle avvakta men för mig känns det som om vi svälter vårt barn. Har ni några tips?

  • Meal

    Vår son föddes 13.02.11 i vecka 32+5, 1822 g och 43 cm. Jag fick allvarlig hanvandeskapsförgiftning och födseln satte igång av sig själv. Det hanns dock inte vänta på den, så han blev förlöst med akut kejsarsnitt. Vi bodde två veckor på sjukhuset innan vi fick komma hem. Hade sond i två veckor till hemma. Det har varit mycket undersökningar fram och tillbaka. Fick först veta att han hade hydrocephalus (vattenskalle) men som tur var så var MR normal och det var inte det. Nu väntar vi på en neurologisk undersökning pga misstanke om CP. Han får också uppföljning av sjukgymnast pga KISS syndrom (låsningar i nacke och bäcken). Han är försenad motoriskt men gör framsteg.

    Vi ser en frisk och glad kille. Han äter bra och har gått jättebra upp i vikt. Han väger nu 6,4 kg och är 63 cm lång. Han har också ett starkt temperament och säger ifrån vad han vill. Om mjölken inte kommer tillräckligt fort så både sparkar han och slår samtidigt som han skakar om bröstet rejält, så det är en kille med matlust. Det tog 3 månader innan jag kunde amma honom, så det var ett långt helvete med pumping. Men efter att han fick rättat upp i låsningar som gjorde att han inte kunde ligga i ammeställning så har det gått jättebra.

  • Meal

    Myrangbg: Vad jobbigt, men han är bara 2 veckor? Hur mycket väger han nu då? Jag tycker själv det låter tidigt men antar att läkarna gjort en bedömning av det. Min son är ju född ungefär på samma tid som din och han var definitivt inte klar för resting när han var 2 veckor. Vi hade väckarklocka och gav honom mat var 3:e timme ganska länge. I alla fall så länge han hade sond, ja och längre än det faktiskt. Under lång tid behövde han stimuleras för att kunna få i sig tillräckligt med mat, annars somnade han bara ifrån. Jag har nog tyvärr ingen hjälp att ge. Men om han kanske väger lite mer än min kille gjorde vid den tiden så "tål" han att inte få så bra viktuppgång i några dagar. När vi började låta vår son styra maten så gick det ganske kort tid till han började kräva mat minst var 3:e timme, gärna oftare

    Lycka till!

  • Kazeer

    Mitt första barn föddes i mars 2007 och var prematur (med några dagar) och tillväxthämmad. Jag fick vattenavgång i vecka 32+3 och blev igångsatt i vecka 36+1. Sonen föddes två dagar senare och vägde 2095 g (-25%) och var 46 cm lång. Han behövde åtta dygn på neonatal med värmebädd, sondmatning och några dygns solning. Han fick komma hem, när han kunde hålla värmen själv och gick upp i vikt på fri amning.

    Mitt andra barn födde i januari 2010 och var också prematur och tillväxthämmad. Jag fick högt blodtryck och blev inlagd på sjukhus i vecka 33+0. När jag var i vecka 35+3, tyckte läkaren att det fanns tecken som tydde på att bebisen inte mådde bra i magen, så sonen fick komma ut. Han vägde 1510 g (-44%) och var ca 40 cm lång. Det blev 16 dygns neonatalvistelse med värmebädd och sondmatning. Sedan fick han komma hem med hemsjukvård. Efter 17 dygn hemma togs sonden bort och han skrevs ut.


    Don't walk in front of me, I may not follow. Don't walk behind me, I may not lead. Walk beside me and just be my friend.
  • tvåbarnsmor89

    Jag fick min son i v.31+4  41cm och 1900gr
    efter att ha haft mycket problem med förtidiga värkar och avkortad tapp...
    Hade också gbs som jag ej var behandlad för...

    Allt gick först bra för Linus, han slapp cpap, och de andra maskinerna ganska snabbt  så efter 1v på iva och sen 2v på samrum så pratade vi om på måndags förmiddag att vi skulle få åka hem på permission på onsdag.. dock så vart det inte så för på måndag eftermiddag  svullnade hela Linus ansikte upp och han slutades andas.... Då hade han fått mina bakterier via mjölken streptokocker och stafylokocker(de hade ej behandlat mig för det...)

    Så han hamnade i cpap igen och övervak och fick sondmatas igen...
    Han hade problem även med cpapen att andas det var flera gånger som han även slutade andas med den...
    då jag fick dubbelsidig mjölkstockning i sammanband med detta så fick jag äntligen medicin mot mina bakterier...
    så de gav han inte mer min mjölk som de hade sparat från innan jag fick medicin..

    Men efter 5daghar med cpapen så vart han såpass bra att de kunde övningsträna han utan den 3tim i tagen och det fungerade..

    Dock så beställde de ett nytt prov på min mjölk när jag hade ätit upp min medicinkur, tyvärr hade  inte mina bakterier försvunnit då heller.. så på läkarens inrådan fick Linus börja med ersättning och jag medicin för att stoppa mjölkproduktion, då jag inte får bort mina bakterier och Linus blev såpass sjuk av det, så de vill inte riskera något..
    Så 3dagar efter att Linus hade sluppit cpapen fick vi åka hem på permission(2dagar) (på morsdag så kunde jag fått bättre morsdag present???)sen var vi på återbesök 2gg under 1v sen vart vi utskrivna då de ansåg att Linus hade växt så bra som han gör....
    Så totalt bode vi 4v på neotalavdel..
    Idag är Linus 8v och har fått börjat med Althera ersättning då läkarna misstänker att även han som sin storebror och jag själv var när vi var bebisar ko mjölkallergiker..
    Idag väger linus 3480gr och är 51½cm lång han har precis nu växt i stl 50 ;)

  • ciccile

    Oj vad tufft i starten ni har haft det, skönt att allt vände iaf. Får han ersättningen med nappflaska nu? Jag har mycket mjölk men min lilla vill inte suga på bröstet, testade med flaska igår och han såg så stolt och Öja ut när han drack ur den. Hemsjukvården kommer säkert inte gilla det men mig gör det faktiskt inget, bara han får i sig det han borde få...

  • Millsan

    Va spännade och intressant det är att läsa allas prematurhistorier :)  Helt otroligt vad våra små pluttar är starka och klarar av trots deras alldeles för tidiga start i livet.

    Myrangbg: Va härligt med en nöjd  och mätt liten bebis som tar flaska, så får du tänka och hemsjukvården ska stötta dig i ditt beslut oavsett.

  • Meal

    Myrangbg: Det viktigaste är ju att han får i sig det han behöver. Och det är ert beslut som föräldrar om ni ska amma eller ge flaska. När vi ville börja med flaska så fick vi först höra att vi inte kunde ge honom det förrän han hade kommit förbi dagen för beräknad födsel, men när vi pratade med en annan sjuksyster så var det helt ok att börja med flaska så då gjorde vi det. Och vi har inte ångrat en sekund. Skulle vi ha väntat till han kunde ta all mat från bröstet så hade han fått ha sond i 3 månader. Nu funkar det jättebra med amningen och jag är glad för att jag upprätthöll mjölkproduktionen genom att pumpa så länge.

    kevensmamma: Vad jobbigt att det blev en sån vändning och att han blev sjuk. Hoppas det fungerar bättre nu då med Althera ersättning.

    Kazeer: Tufft med två prematura. Hur går det med storebror nu då? Vi har fått veta att det är stor sannolikhet för prematur födsel igen.

Svar på tråden Vi som är föräldrar till prematurer!