säg att du älskar mig

Gör det enkelt och fråga rakt ut "älskar du mig?", "ja" eller "nej". Han kommer väl troligen säga ja för om han inte ens klarar det vet sjutton...
Hur som helst så vet du var han står då. Vissa har svårt att uttrycka känslor med ord men det betyder ju inte att man inte känner dessa känslor.

Har ett ex som inte sa det så jätte ofta och när jag frågade så sa han " har jag sagt att jag inte gör det?"..."nej"..."då är det det senaste jag sa som fortfarande gäller"..."hade jag ändrat åsikt hade jag sagt det"....hahaha...ganska sant ändå även om det kan vara trisst om man inte själv är lika dan.

Tror mer att han menar att det ska komma spontant från honom ist för bara något man säger för att du vill. "ärligt" kanske bara var fel ordval.

Jag hoppas att du har rätt. Jag uppfattade honom också så när vi pratade, att det var förväntningen som gjorde att han inte kände att det var rätt, att det kändes som på beställning. Han sa också att han ju inte hinner säga något för jag säger ju det innan honom. Så jag har hållit tyst och har inte sagt att jag älskar honom sen i höstas. Utan att det ändrat något.

Sen har det där ju blivit en grej i mitt huvud, det där "ärligt" snurrar i mina tankar faktiskt nästan varje dag. Känner jag mig ensam eller nere blir det påtagligt. För någonstans blir jag ju rädd att om han inte älskar mig så är det här ju inte på riktigt och då slösar jag ju tid med fel kille. 

Min sambo har aldrig sagt att han älskar mig. Vi väntar vårt första barn. 

Han tar saker extremt bokstavligt och känner nog inte att han kan stå för att han älskar mig hela tiden, 100%,  varje sekund (vem kan det liksom). För att han skulle kunna säga en sån generell sak skulle han behöva känna så. Annars har han ju (enligt sig själv) ljugit när han sagt att han älskar mig och sedan inte känner så för en stund. 

Jag å andra sidan (som är en normal människa, hehe) förstår ju att man inte menar såna saker på det extremt bokstavliga sättet, men har aldrig sagt att jag älskar honom heller, känns ju inte så bra iom att jag inte skulle få samma sak tillbaka. 

Ang. inlägget ovanför: Min sambo skulle inte klara att svara "ja" på frågan rakt av.

Jag tror att det här problemet ser helt olika ut beroende på vilken typ av person det handlar om. Är det en kille som skulle kunna säga att han älskar en tjej, men bara inte kan säga det till dig, ja då är det ju jäkligt trist. 

Anonym 2, haha, jag hade blivit galen av att ha en kille som tolkar allt bokstavligt och petimetrigt :)
Men om känner dig trygg med honom så är det ju lugnt. Min kille är lite knepig att prata med, han är inte speciellt öppen med sina känslor på något sätt. även om han själv tycker att han är öppnast mot mig. Jag kanske ska tagga ner och acceptera att han är konstig vad gäller känslor.

Samtidigt som det skaver lite på något sätt... 

Anonym, hade jag ställt frågan rakt ut och han inte klarat av att säga ja eller nej så hade jag nog blivit så himla ledsen eftersom det för mig betytt "nej men jag vågar inte säga det rakt ut". Samtidigt så känner Anonym2 sin kille så väl att hon vet att han inte uttrycker sig om alla andra så i deras fall funkar det.

Jag är lite rädd för att fråga rakt ut. Jag tror att han kommer att bli sur och säga att han måste få säga det när han själv vill (vilket verkar vara aldrig). Men det tär lite på mig och jag undrar om jag inte börjar tappa känslor för honom. Åtminstone så tvivlar jag ganska rejält på en gemensam framtid.  

Håller med inlägg 4. Älskar man nån älskar man dem hela tiden tills det tar slut (om det gör det). Min man säger inte det lika ofta som jag men jag vet ändå att han älskar mig.
Jag har också haft samma diskussion i början i förhållandet och då sa min man att han inte älskar mig mindre bara för att han inte säger det hela tiden.
Men jag kan förstå att ts tycker det är synd att hon inte får höra det oftare. Men när han väl säger det så vårda den stunden lite extra och när det börjar kännas ledsamt igen så tänk på de stunder när han har gjort det. Läs meddelendet på telefon och påminn dig själv om att han verkligen älskar dig.

Jag vet precis hur du känner dig, det hade kunnat vara jag som skrivit hela din tråd. Jag startade själv en tråd om detta för ett litet tag sen. Min pojkvän är i princip likadan. Under våra drygt 1 1/2 år tillsammans har han inte en enda gång kunnat säga detsamma till mig. Jag har bara sagt det en gång till honom, efter det krossades mitt hjärta en aning eftersom han inte kunde säga det tillbaka. Om jag frågar (vilket jag inte längre gör) så får jag bara förklaringen att "det är inte så lätt" typ..

Jag vill tro, att om man älskar någon, så kan man säga det, även om man har svårt för att uttrycka sig. Samtidigt så kan jag inte resonera så, för isåfall så skulle det betyda att han faktiskt inte älskar mig. Det hade varit så enkelt om jag vetat att han inte gjorde det, för då hade jag valt att gå. Men när man är i ett dödläge så är det svårt att välja vilken väg man ska gå.

Jag skulle kunna uppmana dig att prata med honom, att försöka få honom att förstå att det betyder mycket för dig att ni kan prata om det, och att du behöver få veta. Ingen vill vara med den man älskar, om personen i fråga inte älskar en tillbaka. Samtidigt så är det lättare sagt än gjort. Jag borde också prata med min andra hälft, för det är för mig ett lika stort problem som jag tror att det är för dig. Samtidigt så gör jag det inte, för att det alltid blir så jobbigt när man ska prata om det. Mina vänner tyckte att jag skulle ställa ett ultimatum - antingen så måste han ta reda på han känner, om han älskar mig, eller så skulle jag gå eftersom det får mig att må dåligt. Men jag är inte beredd att göra det och om det är ett bra sätt eller inte - det kan jag inte svara på.

Jag hoppas att allting ordnar sig till det bästa för er två, oavsett om du väljer att prata med honom, eller låta det ta den tid det tar. Frågan är bara hur länge man orkar vänta.

Om du vill läsa min tråd så finns den här:
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m58904104.html

Anonym 3, tack det värmde. Jag ska nog lugna ner mig och inte göra en så stor grej av det. Egentligen kan jag ju inte göra något alls åt det, förutom att gå...

Jag tror att jag tycker att det är jobbigt att känna sig otrygg och inte var säker på att han älskar mig, för då är ju allt bara falskt och dödsdömt. 

Kanske en blandning av era råd: lugna ner mig och titta på smsen när tankarna snurrar för mycket. OCh fråga honom rakt ut när vi kopplat av under semestern lite. Vad tror ni om det? 

Jag kanske inte heller säger just de orden, "jag älskar dig" till min sambo så jätteofta, varannan månad kanske. Men det innebär inte att jag inte älskar honom av hela mitt hjärta - och det vet han om. Det finns så mycket annat som också är viktigt än just de tre orden, övrig handling är minst lika viktigt! Och har man låst sig vid just de orden av någon anledning, kom på något annat, som för er betyder samma sak :)

Jag tror att om man känner att det är rätt på alla plan med den man är tillsammans med så blir det inte en lika stor grej att vare sig säga de orden liksom att inte känna att man behöver få höra det om och om igen. Man VET ändå.

Och jag håller med en annan som skrev här att antingen så älskar man någon eller så gör man det inte. Ett ja eller ett nej på den frågan bör inte kännas jobbigt eller svårt att svara på, det borde vara självklart efter en tid tillsammans, annars har man ett nytt problem ;)