Anonym (M) skrev 2011-07-07 01:08:39 följande:
Ha ha, jag nätdejtade förut och en man blev helt lyrisk över att jag var ölsugen på just en onsdag.

Han menade att det inte finns många tjejer som är det. Nu råkar jag gilla att fika också men det beror helt på samtalsämnet.
Ibland har jag blivit vän med vissa kvinnor för att de är så vassa på att argumentera eller insatta i frågor som intresserar mig men efter ett tag börjar samtalen övergå i oändliga analyser av männen i deras liv. Mina vänner är inte kategorin som skulle prata om smink och kläder, de är kulturkoftor som skyr ytlighet av det slaget, men relationer kan ältas in absurdum.
Många gånger har jag förundrats över hur så pass smarta medvetna kvinnor kan bli så fixerade och beroende av män. Jag är inte uppfostrad så. Jag skulle bli självständig och fick inte spela på någon konventionell kvinnlighet. Min farsa avskydde sånt. Det var militärisk disciplin och hårda puckar hemma hos oss.
En gång i tonåren, när en väninna ältade på om en relation i ett sällskap av bara tjejer, dunkade jag henne med all välvilja i ryggen och sa "Du kan inte vara så jävla skör!" Det blev helt knäpptyst. Kardinalfel lärde jag mig fort. Man fick t.ex. inte säga att mannen är ointresserad eller bara vill knulla utan man ska säga att "hans starka känslor för dig skrämde bort honom" etc.
Standardfrågan bland mina killkompisar när någon av dem hade varit på dejt var rätt och slätt "Blev det nåt?".
HAHA fick du ligga? Brukar jag fråga i många fall

Ja men det är otroligt. Jag har en vännina som alltid klagar på om sin kille. Han är skräpig, hans tjejkompisar är otrevliga och han försvarar deras beteende, han är snål, han vill aldrig ligga, hans familj är för prydd.. Du vet, en dag frågade jag varför hon inte bara gjorde slut om han var så jävla besvärlig. Hon blev helt tyst