Anonym (pojkflickan ts) skrev 2011-07-06 14:23:35 följande:
Om jag är ett våp, vad är min man då?
Vad är det som är så hemskt med att vara en kvinna som inte vill/kan göra de traditionellt manliga sysslorna. Bara för att jag är ovanlig behöver jag inte vara ett "Våp"?
Hur många män finns det i mellanmjölkssverige som lever precis som jag, fast tvärtom. De lagar aldrig mat, diskar aldrig, tvättar aldrig, städar aldrig etc Är de också våp då, eller är det bara för att jag är kvinna som jag ska arbeta för båda könen?
Jag är glad att vara ett våp om det innebär att vara så som jag är^^
Din man är då patetisk, om han är oförmögen att städa, tvätta, laga mat och diska
Enligt min mening.
Ni är vuxna människor, och bör kunna ta hand om er själva - oberoende av varandra. Sedan är det inget fel i att ni väljer att fördela sysslor efter vad ni tycker är mest intressant. Det gör vi också. Vilket i vårt fall innebär att vi nästan slåss om att få montera ihop nya möbler, och installera nya tekniska prylar (som vi valt tillsammans). Medan vi snarare slåss om vem som ska "tvingas" diska just den dagen...
Men men, vi är vuxna och har ett gemensamt ansvar för vårt hem och löser det också. Eget ansvar och egen vilja är dock ledord för oss. Om min man kommer på att han är sugen på kladdkaka, då bakar han en sådan - och bjuder mig. Han ber inte mig baka den åt honom (något som jag sett på nära håll i andras förhållanden). Om jag anser att min bil behöver tvättas, så gör jag det. Jag ber inte maken.
Sedan finns det saker som ligger på min lott alltid, och saker som ligger på hans lott alltid. Eftersom en av oss tycker det är helt okej syssla, och den andra tycker det är jättetråkigt.
Jag är för övrigt en stolt pojkflicka. Det som gör att jag kallas detta är att jag tar för mig, viker inte ner mig hur som helst. Jag vågar prova saker, jag vågar säga att "jag gör det gärna, men jag har ingen aning om hur". Jag vågar försöka och misslyckas - hellre det än att inte försöka alls. Jag är tävlingsmänniska, ut i fingerspetsarna. Vill alltid vinna! Jag dricker hellre whiskey än baileys som avec (väldigt otyiskt de flesta kvinnor, enligt många jag träffat på...?) och jag har allt som oftast koll på både Allsvenskan i fotboll och Elitserien i Hockey. Detta kan jag göra samtidigt som jag har klänning, högklackat, långt hår, snygga handväskor och diamantsmycken. Ingen som ser mig skulle säga att jag är okvinnlig, det är inte det intrycket jag ger. Men de som lär känna mig tycker att jag på många sätt skiljer mig ganska mycket från "typiska" kvinnor (vad nu det är?) På ett positivt sätt, så som jag uppfattat det.