hej jag är ett kontrollfreak som vill vara i tid o lätt stressar upp mig sambon är lugn, hatar att
stressa o planera. Vi är båda tidsoptimister tyvärr o har 2 småbarn. Ofta då vi ska iväg någonstans
blir det kaos o vi bråkar o blir ändå sena någon som kan komma m smarta tips?
Ha klara och tydliga arbetsuppgifter. Lägg fram allt som går dagen innan och ställ klockan så ni börjar i tid. Säg medvetet fel tid till sambon så kan han söla och du ta det lugnare.
Har själv varit där men löste det på andra sätt för att kunna applicera mina råd ovan =)
Min kille är också seg och jag hatar det! Jag går ibland före honom till tåget för att slippa stressen, så får han springa för sig själv när han är klar :P
Vi har samma här! Jag blir tokig emellanåt!
Samma här! Slutar nästan alkis med tjatets när vi ska iväg och att jag får fixa allt som ska med till våra små barn och annan packning. Han har bara sig själv att tänka på och ändå är han sist klar....
PruttPottan: Nej, det här är pojkvännen, inte barnens pappa 
Fast exet lämnade jag ibland utan barnen, för han var också seg :P Bättre att ta tag i allt själv.. Usch, vad vi kvinnor få stå ut med mycket!
Känner också igen mig! Jag tvingar upp min man samtidigt som mig, tjatar och säger tillslut att jag vill inte bli sen för att du ligger kvar i sängen. Tillslut hasar han sig upp. Eller jag sätter igång honom tidigt och bestämt, avbryter det andra arbete han gör och säger att han måste sluta och göra sig klar nu. TJAT och därmed ett underförstått HOT om hur odräglig jag kommer att bli när vi blir sena pga honom! Igen! För jag blir hemsk av att stressa när jag inte kan göra något åt det, springer runt som en yr höna, blir otrevlig och absolut inte effektiv. Men oftast är jag klar, vårt barn har jag gjort klar, vi sitter i bilen och han kommer inte... Sen visar det sig att han ska göra tre ärenden på vägen, vilket han inte har berättat för mig och då blir vi sena i alla fall. Såvida jag inte vägrar - mitt stressade jag har viss respekt med sig, vilket inte mitt vanliga jag har! 
När vi träffades och mitt änglatålamod började sina, insåg jag att när jag var redo att kliva ut genom dörren och tittade mig om efter vart han tog vägen, då hade han gått in i duschen... sen skulle han raka sig... vi kom en timme eller två för sent jämt! Nu rör det sig om 5-15 minuter och jag börjar bli ganska nöjd. Men det är mycket arbete bakom varje gång!
Ja usch inte är det lätt. Jag har sagt att eftersom jag 'r morgonpigg o han kvällspigg så borde ju han
kunna fixa iordning saker kvällen innan men sällan blir det gjort han ser film o surfar då för att få egen tid...
Nej vi måste snacka om det här o hitta en lösning. Jag vet att min sambo hatar att stressa men skynda sig lite måste man ju göra iaf eller stiga upp tidigare. Innan vi fick tvåan sa jag att jag vägrar ta båda barnen plus mig själv men nu är det så iaf...Det värsta är att han kan klippa naglar. raka sig m.m medan jag tar på mig första bästa plagg o sminkar mig på max 5min så man ser alltid ut som en slafs.
Skönt iaf nu när det är sommar o inte så många tider att passa o jag vet att jag ,måste ändra mig också jag blir galen om halva dagen har gått utan att man har gjort något, ska vi handla mat spelar det ju ingen roll vilken tid vi är där...Lycka till, till alla er också o tack för svaren
Hör av mig om vårt lilla samtal ger något resultat.
PS. det jobbigaste är att han alltid är likadan även om andra också ska med o får vänta
känns som att han inte bryr sig tillräckligt...
Fast exet lämnade jag ibland utan barnen, för han var också seg :P Bättre att ta tag i allt själv.. Usch, vad vi kvinnor få stå ut med mycket!
Min make hade inte förmågan att planera för att komma i tid. Jag lärde honom hur jag gör och problemet blev löst
Jag räknar i tid baklänges
1 när ska vi vara framme?
2 när behöver vi då åka hemifrån?
3 När behöver vi då börja klä på oss¨?
4 Vad ska vi göra innan detta och hur lång tid tar det?
Verkar vara ett manligt "fenomen" att aldrig bli färdig i tid och att vi kvinnor därav blir kontrollfreaks av den anledningen och för att all planering mm ligger på vår lott...
Jag känner också kvinnor som tar jättelång tid på sig och alltid kommer sent. Jag tror inte att det är manligt/kvinnligt att komma sent.
Men kvinnor verkar ta med planeringen för barnen oftare i tidsaspekten än män?
nej det behöver kanske inte vara typiskt manligt/kvinnigt men det är ju eniormt påfrestande
då man är så totalt olika. Sedan är det klart att det känns fel att jag ska hinna både mig själv o 2 barn
nej det vägrar jag gå med på...Blev så extremt tydigt nu också då han fick semester då jag är föräldraledig tar
jag dem ju själv hela dagar då han jobbar så nu är det mkt bättre o lugnare igen var värst första veckan.
Men till hösten ska vi verkligen ta tag i detta o sätta oss ned o prata om hur vi vill h det.