Så trött på dejting-träsket (här kan vi ösa lite skit på nätdejting)
Vad är BC och HP för sidor?!
Inlägg från: Anonym (olallaaa)
|
-
-
"Autistisk" hahahaAnonym (T) skrev 2011-07-13 00:16:11 följande:Hej du TS!
Jag är ensamstående med ett barn. Jag hade en profil på Mötesplatsen men det var inget för mig och sedan på Match som jag tyckte var bättre. Jag fick massor av svar men nästan bara av killar som var betydligt yngre eller män i karriären "med höga krav på tillvaron". (Min syrra påstår att de söker älskarinnor eller i värsta fall lyxprostituerade men jag tycker att hon är lite väl cynisk
.)
Av alla dessa svar var bara ett fåtal realistiska öht och jag har tydligen en otrolig förmåga att handplocka psykon. De senaste två var nog narcissist respektive autistisk. Det är väl ok om man är medveten om det och medicinerar men jeeesus vilka stolpskott (psykiskt alltså).
Jag tror att jag får börja överväga de yngre killarna. Jag hade kontakt med några som verkade jättetrevliga men jag fixade inte ålderskillnaden. Jag är 39 och de var allt från 25 till 35. Under 30 går inte bara. Jag har alltid haft äldre män och mitt önskemål var 39-55 men jag får väl bredda mig lite.
Vilken sida rekommenderar ni om man vill träffa en helt vanlig stabil charmig svennebanan, (Musse Hasselvall ungefär ), gärna hantverkarkille? 
du harskön humor
Jag har dejtat i 3 år. Även jag har en fantastisk förmåga att kunna plocka ut narcissister/allmänna miffon; en fick spel efter 5 dejter och kallade mig för en snål, sniken, h*ra som bara var ute efter att bli med barn med honom varpå han sedan fortsatte att messa mig i över 2 år efteråt för att han ville träffas!!
En annan såg inte alls ut som på sina bilder och sprang, av oklar anledning, i förväg på väg till stället där vi skulle ta en öl.
En tredje var jättetrevlig och rolig och smart men så kröp det fram att han och hans exfru var så kallade "swingers".
En gång fick jag kontakt med en man som i text kändes som min soulmate det var verkligen "WOW! Har jag hittat rätt nu äntligen??" men när vi sågs för första gången föll det platt till marken som en degig pannkaka; personkemin var helt icke existerande, från min sida, han gav dock inte upp utan bjöd ut mig igen på en lyxdejt, jättetrevligt men det hjälpte ju inte för man kan inte pressa fram attraktion som inte finns.
Åter en annan gång var det omvänt - jag blev omedelbart förälskad, han var underbar i mina ögon men jag förstod ganska snabbt till min besvikelse att han inte kände likadant.
Det jag har lärt mig är att slappna av, att inte ta det så allvarligt, bara ha kul, dejta, träffa folk, utan att analysera ned allt i små partiklar för mig veterligen är 90 % av nätkillarna 1. ute efter ett ligg 2. narcissister 3. allmänt udda och freaky, men det kan ju vara kul så länge, i jakt på den stora kärleken.
De bästa sidorna tycker jag är match och e-kontakt, bäst kvalité där eller vad man ska säga, haha. Mötesplatsen tycker jag är lite äldre klientel, Spraydate är helt värdelöst, edarling verkade bra men så sjukt dyrt 399 kr. för en månad!). Tar tacksamt emot tips på andra sajter!
För övrigt är jag tjej, 32 år och har ett barn på 3,5 år. -
Absolut!Gulletroll skrev 2011-07-13 08:38:24 följande:Jag tror att vi tjejer hakar upp oss på att allt handlar om utseende eller att det skulle vara nåt fel på oss om killen inte hör av sig igen. Jag tror att attraktion ( ni vet det där "klicket" / kemin ) handlar om såååå mycket mer än bara ytan/utseendet men vi tror att det handlar om utseendet. Tror istället att attityden/personligheten/inställningen ÄR avgörande, för hur vi uppfattas och om man klickar. Det är min teori.
Så om en kille inte hör av sig igen så ska man absolut inte tolka det som att det "var nåt fel på mig" eller att jag inte tyckte han var snygg... sen tror jag oxå det är jätteviktigt att fråga sig själv: Var han nåt för mig??? Vi e duktiga på att granska och döma oss själva men tänk om vi kunde bli lila duktiga på att granska killen som ev. ska bli vår livspartner??
Vi oroar oss över om VI duger som vi är men frågan borde eg. vara: Duger Han åt mig???
Förstår ni hur jag menar??
För man har ju själv varit med om att man träffat en kille IRL och så har man inte känt något men det är ju inte killens fel, han kan vara hur snygg och trevlig som helst men utbelir kemin så gör den det, det är någonting som bara finns - eller så finns det inte. -
Sedan har jag lagt märke till en sak; ju mer man ignorerar en kille desto mer är han efter en, if you want him, ignore him, ungefär, det är jättekonstigt men det funkar 9 gånger av 10! Varför är det så karlar??
-
Jamen visst, jag har kommit för långt i min utveckling nu för att hålla på så där, men det är en mycket intressant observation.Gulletroll skrev 2011-07-13 09:03:32 följande:Jo det ligger en del i det du säger. Det man inte kan få vill man ha.
MEN och ett stort MEN för seriöst, vem orkar hålla på ( dvs om man gör detta medvetet för att fånga killen - kan ju vara så att man ignorer av andra orsaker, i vissa perioder orkar jag inte svara på mail osv och då kan det uppfattas som att jag inte e intresserad fast att jag kanske är det ) att spela ett spel?? Ok spel i lagom dos men orka hålla på med detta, det tar ju sååå mkt energi och jag tror inte det är värt det i det långa loppet. Tycker det snarare är tecken på omogenhet hos den personen som gör det och helst vill man ju träffa någon som är mogen i sig själv och vet en del om sig själv och livet.
Hellre då att man inte är för på i början utan håller en distans till varandra.. det är bättre och funkar lite som att "spela spel" fast på ett mera "moget" sätt... om ni fattar.
"Spel" kör vi ju alla med, det ingår ju i kär"leken"
men som sagt på ett moget och vuxet sätt, det sociala spelet, if you will, ge och ta, en människa närmar man sig bäst steg för steg och inte genom att rusa fram med hela sin själ på en gång.
-
Anonym (nätopia) skrev 2011-07-14 00:19:32 följande:Uppenbara standardmail svarar jag inte på. Svarar ej heller på alla flirtar, bara sådana där killen känns ok. Annars brukar jag svara på de flesta trevliga mail, oavsett vem som har skrivit dem. Det som attraherar mest är killar som verkligen riktar uppmärksamhet mot ngt som finns i min presentation. Svara inte heller på mail som lyder typ: "hej", eller "du är snygg" eller "hur mår du" . Lite mer krävs för att jag ska svara. Jag skriver också en hel del själv till killar som har en presentation som tilltalar. För mig går text (personlighet) före ett foto. Jag söker inte ett utseende, utan en bra man. En seriös relation eller ett seriöst tillitsfullt KK-förhållande med någon som också följer med på IKEA, reser på semester med mig osv :)
Jag håller på att läsa boken: "Hemligheten- från ögonkast till varaktig relation" och ser saker och ting lite annorlunda efter vad jag läst. Ang hur selekrtiv man ska vara: tja, du kanske inte ska vara så utsorterande på en gång. Guldkorn kan ta en stund att hitta. Kanske är jag själv en sådan som behöver 3-4 dejter innan det ska kklicka till hos mannen i fråga??? Jag tror att man ska vara väldigt öppen om man verkligen vill hitta kärlek. Se varje man som en möjlighet.
Jag tycker att allt för många verkar så snabbt döma ut andra människor på nätet eller efter en träff och jag tror att det handlar mer om den personens försvar. Att han eller hon egentligen inte vill och vågar binda sig. Det är betydligt lättare att stanna kvar i singelträsket och inbilla sig att man är nöjd med ´sitt liv så som det är, än att behöva blotta sig och riskera att bli sviken. Tycker mig se inom internetdejtingvärlden attt många verkar ha gjort detta till sökandet efter en potentiell partner till en livsstil och ingen duger. Personerna letar ständigt vidare.