Hej! Jag är nybliven mamma till en liten pojke som föddes 29 maj 2011. Jag är omringad av vänner och familj som har barn men inga som är själva med sina små. Jag och pappan till sonen gjorde slut tidigt i graviditeten och han har nu - efter några inställda möten - träffat sin son för första gången idag.
Finns det fler ensamstånde mammor och pappor därute som vill bubbla i min tråd? :)
Hej : ) Här är en : ) Har en dotter på 1,5. Pappan träffade henne för första gången när hon var 3 månader och vi hade knappt kontakt alls under grav. Nu har han dock ganska nyligen börjat ha varannan helg så ting förändrar sig ofta iaf :)
Hej : ) Här är en : ) Har en dotter på 1,5. Pappan träffade henne för första gången när hon var 3 månader och vi hade knappt kontakt alls under grav. Nu har han dock ganska nyligen börjat ha varannan helg så ting förändrar sig ofta iaf :)
Jag har varit ensam med min son sedan han var 7 månader och idag är han 8 år.Han började vara varann helg hos sin pappa när han var 4 år det var ett rent h*vete varje gång det höll på fram till sonen var 6 år sedan var det slut igen.Nu har de inte träffats på över 1 år men vi har gemensam vårdnad och jag skulle gärna vilja ändra det för jag gör det mesta av sonens liv..
Ja vet inte varför han håller sig undan,han har en ny familj nu med samma tjej och en son till,han ser väl vad han har gått miste om när han inte har träffat H.Jag har ändå smsat och ringt honom när H var liten och tycker att han har haft uppdatering men nu på det senaste åren så har man tänkt varför skall ja behöva göra det det tjänar ju inget till..
ett av de jobbigaste ja var med om det var förra sommaren när vi skulle lämna den kommuen vi båda e uppväxta i både ja och H.Jag jobbade hela förra sommaren och i slutet höll ja på att flytta också och det tar ju en timme med bussen mellan kommunerna nu.Men saken var att vi fick flytta in den 1 aug och den 20 augusti så skulle H börja skolan och jag ville få iväg alla flyttpapper så snabbt som möjligt.Men hans pappa vägrade skriva under för han skulle ha våra gamla förlovningsringar efter 9 år..
Om han inte fick dem skulle ja betala för dem annars skrev han inte under och då gällde det bara några dagar kvar tills H skulle börja skolan..Det var lite nervöst men i sista minuten så kom alla papper in och H kunde börja skolan.Så jag vill gärna ha ensam nu man har ju klarat sig bra själv utan pappan också och ifall ja behöver barnvakt så har ja min familj som ställer upp.
Minns en annan gång när H var runt 2-3 år så hoppade han ner från ett leksaksbord hemma hos dagmamman och bröt vadbenet en sprialfaktur så det var av på flera ställen och jag smsade hans pappa vad som hade hänt.Och under den tiden då H fick vara hemma och gipsad och jag var hemma från skolan så bodde min mormor hemma hos mig också och hon e ju 90 år idag.Men tror du att H s pappa ringde/kom eller skicka "krya på dig kort/sms" NEJ inget bara för att min lilla mormor var där har han som ursäkt..
Dessa karlar säger ja bara fattar inte att de kan bara släppa kontakten om sina barn,det hemska finns ju också att det finns en del mammor som gör så också
Hej! Jag blev ensam med min son när han var ca 8 månader å nu är han 5. Pappan har vi inte sett sen den dagen han lämnade oss för roligare tillvaro :0 Men jag är överlycklig för varje dag som han inte utsätter oss för den terror som vi levde i tidigare. Vi har det mycket bättre ensamma även fast det är tragiskt att sonen inte har nån fadersgestalt. Men den gestalten var inte mycket att ha. Vissa människor passar helt enkelt inte som föräldrar. Så nu är jag glad att slippa strulet med farande hit å dit för min sons skull. Jag vill att han ska ha en fast punkt hos mig å inte som hans halvbror som pappan bara träffade när han hade lust å skippade att hämta en förvantansfull son för att det dök upp nåt roligare. Nä, sånt vill jag inte utsätta min son för, även om det innebär att jag blir väldigt låst å sällan kommer iväg på barnfria aktiviteter. Det får vara så ett tag tills han är stor nog att hitta på saker med kompisar :) Den tiden kommer oxå.
Mamma hampus: Just av den anledningen, vetskapen att aldrig några papper skulle bli påskrivna, så krävde jag ensam vårdnad via domstol. Det var en jobbig å dyr process så ni som inte har gemensam vårdnad - GÅ ALDRIG MED PÅ DET!!!!! om ni vet att den andra föräldern är strulig. Det var ett dyrt misstag jag gjorde som trodde att sonen skulle få en mer engagerad far om han var delaktig på pappret. Tragiskt med föräldrar som är helt frånvarande :( Min son har aldrig fått en födelsedagapresent el julklapp av sin far el nån annan på den sidan släkten. Inte ens ett vykort :(
Har ni någon blogg??
ja har www.mammatillhampus.blogspot.com