Abort vid Downs Syndrom?

När det skulle bli dax för oss att skaffa barn skulle jag gör KUB och hade det visat sig DS så skulle jag ha tagit bort det. 
Men jag har totalt ändrat uppfattning. Träffar många DS i jobbet. Vissa är mer handikappade än andra men den livsglädjen dessa personer har är svårt att hitta hos "normala" personer. Visst de kan inte bo själva och de kan inte  ta hand om sig men de stör oftas inte dom utan oss pga att de inte får leva det liv som vi lever. Men är vårat liv så perfekt och lyckligt alltid?