Nu är de här! Bebisarna här för oss 30+ som längtat efter första barnet

Favoritar denna trots att det är några veckor kvar

Nu "får" jag byta tråd! Den 12 april föddes världens finaste lilla tjej! 49 cm lång och 3610 gram tung

Kommer nog snart behöva råd om såriga bröstvårtor Hon har ett enormt grepp och jag vill väl inte påstå att jag ser fram emot de första sugtagen på vårtan när det är amningsdags, men jag hoppas att det blir bättre snart  

Hallå! Har en liten paus mellan alla amningspass så jag kikar in här igen Snacka om att man känner sig som ett utsketet pära, eller en kossa...gör inget annat än sitter med tutten i vädret känns det som. Och äntligen börjar det lossna också, tack vare (eller trots) alla råd. För jösses så olika råd man får. På BB "bet" hon ju sönder bröstvårtorna så de började blöda och synen när hon kräktes blod, ja, den var inte hallon direkt. Jag frågade om de där silikonskydden jag sett på apoteken men nej, de skulle jag absolut inte använda eftersom såren kunde bli värre. Så jag bet ihop och ammade trots att det gjorde så ont så tårna krullade sig.

Eftersom vi åkte hem innan 72 timmar och det var tydligen "tidig hemgång" var vi på återbesök på måndagen (vi åkte hem på lördagen) och jag träffade en barnmorska som tog sig tid att gå igenom amningen. På BB swischade de bara förbi och visade hur bebisen skulle ligga lite hastigt och lustigt och alla hade olika knep. Kruxet med lilla Astrid är att hon har ett väldigt litet grepp men på återbesöket fick jag tips om hur jag skulle försöka få henne att öka gapet lite. Och så provade vi ut silikonskydd, jag fick tips om att smörja med Purelan (vilket jag redan gjorde) och Microcid. Dessutom skulle jag pumpa ur brösten eftersom det fanns risk att hon inte tömde brösten med silikonskyddet. Pump hade jag tänkt att köpa ändå (ska deltidsamma) så det var bara att åka och inhandla en.

Efter att ha varit på BVC och konstaterat att hon inte ökat jättemycket i vikt (dock lite ändå) så sitter jag nu ca en halvtimme och ammar, pumpar ur det som finns kvar, ställer i kylen och nästa gång jag ammar så får hon det direkt efter amningen. Så det är ett jäkla meck med tutte och pump och nappflaska. Men det funkar, hon blir mätt och emellan varven får jag liiiite sömn iaf  

Sedan en liten fråga: När sjutton blir man normal i mufflamentet egentligen?? Och när kan man göra nr 2 utan Microlax??? Jag sprack en del, dock bara ytligt, så det känns och stramar lite när man försöker göra nr 2 och jag vågar inte trycka på. Och en liten promenad gör att det känns som om hela mufflamentet sväller upp och blir 3 gånger så stort! Det börjar bli lättare att röra sig, tack och lov. I början kändes det som om jag var en sån där docka som satt ihop i lederna med snören och någon hade dragit isär alla leder och de höll på att dra ihop sig igen.

Det är tur att jag fick ett så fint underverk för annars hade jag kännt mig gruvligt besviken på min kropp vid det här laget       

Jag käkar katrinplommon och någon äcklig sörja sambon fått, som är laxerande, för glatta livet och det kommer ju ut men jag vågar inte riktigt trycka på för då gör det ont överallt. Skönt att höra att det blir bättre iaf   Ser ju fram emot långpromenaderna men just nu är det ändå inte långpromenadsväder

Inna: Skönt att höra att man inte är ensam Och ang det där med amning, de verkade tycka att det räckte med en amningsvideo i sällskapsrummet och lite broshyrer och lappar för att kalla sig ett amningsvänligt sjukhus. Problemet var ju inte de teoretiska kunskaperna. Jag fattade ju i teorin hur jag skulle göra. Problemet var att applicera det på verkligheten med en liten sprattlande bebis som var hungrig och så girig efter bröstet och med en pytteliten mun (som hon ärvt från sin mor btw) som sög så fort hon fick en bröstvårta i närheten av munnen. Det är allt annat än enkelt att få henne att gapa tillräckligt stort!

Men jösses vad den lilla munnen kan äta. Och jag producerar inte tillräckligt med mjölk i tillräcklig takt för att tillfredsställa den lilla damen, så idag fick vi ge henne lite ersättning för att hon skulle bli lite mättare. 80 ml ersättning, två amningar och ca 60-70 ml utpumpad bröstmjölk och äntligen sover hon!  

Jag har också lite problem med flödet men nu fungerar själva amningen bättre. Jag har testat att köra utan de där silikonskydden på bröstvårtorna och det underlättar nattmatningen väldigt mycket. Det har varit ganska bökigt att mitt i natten behöva leta reda på skydden, sätta dem rätt, inta rätt ställning osv. Nu jag jag istället ligga ner och amma och få en liten tupplur på köpet medan Astrid äter

Men det skiljer en del på brösten, vänsterbröstet ger märkbart mindre mjölk än högerbröstet. När jag pumpar, utan att ha ammat nyligen innan, så kan vänsterbröstet ge ca 20, ibland 30, ml mindre än högerbröstet. Det syns skillnad i storlek också. Kommer storleksskillnaden försvinna sedan när jag ammat färdigt tro? Jag försöker även att prioritera vänster vid amning, för att "kickstarta" igång produktionen liksom. Men jag tömmer ju båda brösten mha pumpen med jämna mellanrum.

Ersättning har vi fått ge då och då helt enkelt för att hon inte blivit tillräckligt mätt av bröstmjölken. Det känns även skönt att ha den hemma ifallomatt liksom. Men det hade varit skönt om man producerade tillräckligt med mjölk för att göra henne mätt för det är ganska bökigt att åka iväg om man måste se till att man har ersättning, varmvatten osv. Det hade varit mycket enklare om man kunde amma och visste att hon blev mätt när man åkte iväg. Men det kanske kommer, hon är ju bara 3 veckor än

Och det är SÅ skönt att hon inte är "tuttförvirrad" på något sätt. Hon hade i början väldigt stort sugbehov så vi fick introducera napp lite tidigare än jag planerat. Egentligen hoppades jag att hon inte skulle vilja ha napp alls, men det sket sig kan man säga. Hon tar napp, bröst med silikonskydd, bröst utan silikonskydd och nappflaska (Calma) utan några som helst problem.     

ceke: Vad "lustigt" för mitt högra har också krånglat mest och ändå producerar det mest. Eller krånglat mest...båda har krånglat rätt rejält med sår osv, men det högra har varit mest sårigt och tagit längst tid att läka.

Men jag har googlat massa om att öka mjölkproduktionen och det blir väl till att sitta och amma stup i kvarten och inte göra så himla mycket mer. Just nu har jag en väldigt trött fröken intill mig som vägrar äta, vägrar ta nappen och framför allt, vägrar att sova!  

ceke: Mmm, jag hittade ett liknande recept när jag googlade efter tips, eller så hittade jag tips om ett te från Weleda som innehöll samma saker typ. Kruxet är att något av det värsta jag vet är lakrits eller saker som påminner om lakrits, typ anis och fänkål Så jag vette fasen om jag ens klarar av att testa det där tet. Ska försöka utan och hoppas att det går ändå Har även hittat tips om Luzernte och kanske ska se om jag kan hitta det och testa...om det inte smakar apa det också