Unga mammor och mognad.

Jag håller med till viss del, sen kan man inte dra alla "unga" över samma kant. Jag flyttade hemifrån när jag var 15, och hade nog vart samma mamma om jag fått barn när ja va 16, som ja va då jag verkligen började längta efter barn, men min sons pappa ville inte då. När jag va precis fyllda 20 blev jag gravid. Vi hade båda jobb, bodde i bostadsrätt, och båda ville. Dock överraskade han mig, efter drygt sex år tillsammans, att inte alls va den jag trodde, han har aldrig tagit nåt ansvar alls, och jag har ensam vårdnad om min son. Jag lämnade honom när min son va ca 6 månader. Kanske hade ja gjort "klokare" val om ja väntat några år till, men å andra sidan har jag ju lärt mig en hel del efter vägen, och det är väl det som gör att man utvecklas, att leva liksom. Å ja tror som sagt inte att de hade gjort nån skillnad om ja vart ett par år yngre för jag hade samma inställning till allt då, och har försörjt mig själv sen flera år innan jag flyttade hemifrån. 
Men alla är ju olika. Finns en hel del äldre vuxna som jag tycker beter sig konstigt på samma sätt som många yngre. Men jag tycker absolut inte att ett barn ska få barn.