Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!
Kul läsning av er som skrivit...
Själv är jag en kille på över 30 och har varit singel i snart 2 år, har två kids. Dejtat fler än vad jag kan minnas via dejtingsiter och känner mig väldigt erfaren av detta. Men att hitta den rätta är fruktansvärt knepigt och svårt. Jag är av inställningen att hålla skrivandet kort, lära känna personen och avgöra om det finns något intressant bakom den man ser på bild. Men sen vill jag väldigt snabbt ha en dejt på en kaffe, fika, lunch eller annat lättsamt för att lära känna personen live.
Varför slösa bort tid på något som kanske inte är vad det verkar genom att bara maila varandra och prata telefon. Bättre att ses ganska snabbt och gå vidare där ifrån, blir svårare för personen att verka vara något den inte är när man ser varandra. Alla kan verka vara precis vad som helst bakom ett tangentbord, och då menar jag verkligen vad som helst. Har krypit fram både ett och annat när man väl har träffats. Vid några tillfällen har jag rest mig upp och gått direkt. Man får höra mycket emellanåt som är helt sjukt i mina öron.
Så ni som är lite skraja för att gå på den där första träffen med någon du mailat eller pratat med i telefon, var inte det! Antingen kommer man överrens om att träffas igen eller också säger man hej då.... 