najs 
haha
O så kan jag säga att han inte riktigt visade sig vara den sortens person som jag trodde att han var...
Hade min dotter hemma en kväll (flyttade från mig till sin pappa i somras då hon har kortare resväg till gymnasiumet från honom...), vi skulle umgås o prata om allt som hänt o bara vara...
-O han tyckte att jag inte hört av mig så mycket, han blev orolig för att det var något fel mellan oss...osv...
(jag hade då under kvällen skickat 4 st sms....)
Min son reagerade även på att han under helgen inte sett killen dricka någonting annat än öl....
Han var jättego på alla sätt o vis...förutom dessa... De gav mig stora tankebubblor om vad det var jag gav mig in på... Har levt i kontrollerande förhållanden, fixar inte något som är i närheten av det 
Hoppas det går bättre för er andra
"Hur överleva nätdejtingljungeln?"
Jo, man sållar sållar sållar sållar o sållar...o sen sållar man ännu mera, o säkert ytterligare några gånger... Sen, kanske man går på några nitar, och då förhoppningsvis kanske lär sig något av dem...
Och, har man lyckan med sig...ja då står man där sen, lyckligt förälskad och nybliven sambo med en tok som passar en själv
Om man överlever...så blir man definitivt mer hårdhudad och fullt medveten om vad man INTE vill ha... 
Krya på dig
