Sofia1970 skrev 2011-08-08 18:47:24 följande:
Pratade med en kompis om vilka mina krav var efter jag dissat veckans dejt innan vi hann träffas. Jag raddade upp följande.
trevlig
klar med barn
kunna ta ansvar för sig själv och sitt liv
Inte vilja träffas alltför ofta. (inte varje dag hela tiden, men gärna varje vecka)
Inte ha åsikter om mitt liv (i praktiken inte sura för att jag prioriterar en ehlg med tjejkompisarna istället för med honom mellan varven)
ja så ska han inte vara nån toffel
Hon gratulerade till ensamhet i de närmsta 60 åren och tyckte jag kunde medla fred i mellanöstern istället. Det var troligare att jag skulle lyckas där.
Åh andra sidan är jag klar med barn, jag tjatar inte om vi inte ses på en vecka eller så, men är trevlig när vi ses utan att sura för han har haft annat för sig, jag har inga åsikter om hans liv och jag är definitivt ingen toffel och jag uppskattar nån som har egna åsikter.
Ska det verkligen vara omöjligt?
Jag tror att om man träffar rätt person så kan man helt plötsligt göra avkall på ett eller annat "krav". Jag hade satt en lägre gräns på 38 år, vilket jag ändå tyckte var lite lågt. Den kille som jag har träffat nu är 34 år. Och hade jag inte träffat honom live först så hade jag kanske aldrig tänkt på honom. Samma sak så har jag alltid tänkt mig att jag ska träffa någon med högstadieutbildning. Den här killen har "bara" gått gymnasiet. Så han hade aldrig dykt upp i mina sökningar.
Vad hände med 26-åringen?
Kul att du hittade nån som verkar bra.