Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Eftersom han under hela samtalet enbart pratat om sig själv så hade jag inga problem att tyst räkna sekunderna för mig själv... "Ett-tusen-en, ett-tusen-två, ett-tusen-tre..."

En timme var dock en mindre skarvning uppåt. I sanningens namn var det 56 minuter och 32 sekunder.

Eller nåt.

Usch, även om det kanske inte verkar så så har jag en riktig, jäkla deppkväll. Fick för en timme sen veta att mitt ex gått vidare och hittat en ny tjej. Till råga på allt så fick jag reda på det genom att en gemensam vän till mig och exet skrivit typ: "grattis XX och YY till förhållandet, ni är ju hur fina som helst ihop!" på exets facebooksida.

Vi hade varit ihop i fem år och uppbrottet skedde i somras, så det är ganska nytt. Och även om jag inte har rätt att vara sur (eftersom jag själv gått vidare och dejtat) så hoppas man ju alltid att exet ska förbli singel i åtminstone ett år. Men nu sitter jag här, med antagligen nio katastrofala dejter framför mig och med all potential att bli en crazy cat lady, medan han verkar landat ett seriöst förhållande (med till råga på allt: en übersöt brud).

Alkohol hitåt tack!  

Tack finingar för kramar och skålar! Det värmer ska ni veta, och det är skönt att veta att man inte är ensam! :)

Håller med dig "Min tur snart?", jag har också funderat på att blocka.. Men jag är ju så nyyyfiken samtidigt. Morr, nyfikenheten kommer bli min död.

Men vad mysigt ändå med renstädad lägenhet! Då kanske man får stå ut med en eventuell facerape eller två!

Vad härligt med pirr! :) Jag tror på karma, men jag tror lugnt att du kommer slippa sån karma. Hade du varit ett svin och dissat nån i kombination med att beställa suspekta tidningar i hans namn eller pilla in räkor i hans gardinstång, då hade det kanske kommit tillbaka. Men att avsluta en relation för att det inte klickar/funkar etc., näe, det tror jag inte kommer hoppa tillbaka på dig.

Lägesrapport från mig... Var helt förstörd i två timmar under kvällen, grät och grät och saknade exet som en tok.. Återigen, tack för era söta ord!

Jag träffade alltså en kille, vi kan kalla honom N för två-tre veckor sen. Det har blivit ett tiotal träffar och sex vid fyra tillfällen. Vi har bra intellektuella diskussioner - men jag vill ju ha nån att skämta med och diskutera även annat med. Med andra ord: inget giftasmaterial.

Sexet har dock varit bra, och efter upptäckten om exet ikväll (och trots att hjärnan skrek nej!) så hade jag ett nästan sjukligt behov efter kroppskontakt så jag skickade iväg ett sms. Han kom förbi vid 22-tiden och såklart blev det en djup diskussion om världsekonomin till att börja med. Sen blev det sex.. och sen somnade han.

Kvar låg jag i sängen.. Och på näthinnan såg jag enbart exet. Kunde verkligen inte sova, så nu sitter jag i soffan. Klockan är halv fyra på natten och klockan ringer om 3 h...

Jag är en hemsk människa. Till mitt försvar kan jag nog dock påpeka att jag tror N inte heller är intresserad av mig på förhållandesättet, utan han är nog ganska införstådd i en kk-relation också.. Men ändå... Funkar det att åka till Indien en månad för att landa och hitta sig själv? Usch för mig just nu.

Någon som minns mig? Jag var aktiv ett kortare tag för någon månad sen, då med ett projekt "10 dejter innan nyår"... Här kommer en liten uppdatering:

Dejt 1, 2, 3 och 4 var med helt okej killar, men det klickade inte från min sida. Alla de fyra ville ses igen, men jag tackade för dejterna och avböjde.

Dejt 5 var med en kille som jag blivit extremt intresserad av. Första dejten gick kanon, vi satt och snackade i sex timmar och när vi skiljdes åt var det med mycket pirr i magen! Fick ett sms tidigt på morgonen därpå från honom och vi höll nära kontakt över såväl sms och mail (där han nästan var mer drivande än jag) kommande dagarna. Han skrev fina grejer och mitt pirr minskade ju knappast. Sen var det dags för andra dejten i förrgår. Vi käkade mat, snackade massor och tog en lång, fin promenad. Avslutade med en varm kram och jag promenerade hemåt. Sen får jag ett sms morgonen därpå där han tackar för en trevlig kväll men säger att han inte vill gå vidare.

WHAT THE FUCK? Vad gjorde jag fel? Jag tyckte vi hade jättetrevligt och jag var mig själv - precis som jag var på första dejten. Hur sjutton kan det svänga så fort?

Nu sitter jag här och känner mig smått olyckligt kär... och vill inte alls gå på fler dejter. Jag vill ju ha den här snubben!

Åh, du anar inte vad skönt att höra det. Måste släppa honom... men vill inte. :(Tack för ditt svar också! Ja, jag lär ju aldrig få veta vad som hände. Och även om det svider så får jag ju inse att kände han såpass mycket negativt andra dejten att han inte var beredd att ge mig en chans till på en tredje dejt - då är han inte rätt man för mig. Men ajajaj, vad ont det gör!

Å andra sidan, en positiv sak har kommit ur det hela. Jag trodde nästan jag förlorat känslan till pirr, men tydligen inte! Nu gäller det bara att hitta någon som kan besvara det!

Stämmer bra, ingen kyss under någon av dejterna. Men jag tycker inte det är jättekonstigt. Jag tycker det är lite annan nervositet och känslor inblandade om man träffas online, istället för irl från början. Jag kan behöva umgås lite och "känna efter" när jag träffar en helt ny person, innan jag kan tänka mig en kyss. Men det är inte omöjligt, jag kanske blev placerad i "vänner"-facket på grund av att jag inte upplevdes som tillräckligt tillgänglig. Fast jag tycker ju ändå, är han intresserad så borde han i alla fall ge mig en chans på en tredje dejt... Vore det helt upp till mig så skulle jag åka dit på en gång och släta av honom. 

Amen!

Åh. Fan.. Ångest. Om jag visste att fallet var att jag blev placerad i vän-facket så skulle jag ju faktiskt kunna be om en till chans, men det kan ju vara så att han bara fann mig totalt ointressant av något/några andra skäl.. Så jag får nog bara bita i det sura äpplet och inse att detta inte var min prins - heller.

Here it goes. Den långa förklaringen. Extremt tacksam för all input!

Dagen efter den andra dejten var jag först att höra av mig, med ett mess som var "positivt". Direkt då fick jag ett sms att "jag hoppas du uppskattar min uppriktighet, men jag vill inte gå längre". Hade han varit fortsatt intresserad (eller ens nyfiken) så hade han hur lätt som helst kunnat spinna vidare på mitt första sms utan problem.

Jag (puckad och stött) svarade då typ: "Absolut, man ska vara ärlig. Jag är väl lite inne på samma linje som dig, men tack i alla fall för en trevlig kväll. Jag antar att du inte är ute efter några vänner, men vill du ha ett resesällskap till XX (ett udda resmål vi snackat om) så får du hojta till.".

Jag orkade inte skriva som jag kände, att jag eg. blev  ledsen och förvirrad, utan tog den "enkla" vägen ut. Han skrev då något i stil med "Ja, jag vet ju inte vad du känner - men jag vill i alla fall inte spela några spel utan vara ärlig. Mycket möjligt. Jag gör gärna den resan och har isåfall gärna sällskap. Får se vad som händer.. "

Sen var det tyst i ett dygn, och sen la han ett ord i vårt Wordfeud-spel och skrev plötsligt i chatten: "Allt väl?"

Då blev jag förvirrad (varför hör han av sig?) men jag svarade och undrade såklart hur läget var med honom också. Svar kom på det, och sen blev det tyst igen.

Imorse la han ett nytt ord i Wordfeud. Då kommenterade jag lägget och skrev sen "Har du en bra helg?". Det var 11 imorse, och sen dess inget svar (eller lägg på WF)...

Han känns jävligt rak och ärlig, och jag har svårt att tro att han skulle ljuga för att slippa bli den som blir dissad (om han nu trodde att jag inte var intresserad). Å andra sidan, varför skriva "allt väl?" när det väl gått ett dygn..? Skrev han det för att vara trevlig och för att han kunde skriva det  "utan problem" eftersom jag ändå var ointresserad på det sättet (tror han ja... ;))?

Intressant. Dejterna jag varit på tidigare (som lett till mina tidigare förhållanden) har sällan involverat salivutbyte på dejt 1-3.  Och då känner jag mig ändå som en ganska "frigjord" person...

Varför det inte blev någon kyss beror nog på att han var lite svårläst (även på dejt 1) och jag kan behöva lite feedback för att våga göra ett move. Det fanns inte riktigt de sexuella vibbarna i luften. Men som sagt, jag vet ju inte, han kanske var totalt ointresserad (som jag tolkade som svårläst) redan på dejt 1, men då är det märkligt att han skrev långa mail, fina sms och gav mig härliga komplimanger mellan dejt 1 och 2... Gud. Jag skulle behöva en bruksanvisning till såväl karlar som mig själv känner jag.

Om jag ställer en motfråga till dig: om det inte blir någon kyss på dejt 1 eller 2, men du fortfarande är nyfiken på tjejen - vill du inte träffa henne igen då, eller ger du upp?

Det är ett riktigt bra tips, men det känns som jag borde ställt den frågan i så fall innan jag själv outade att jag inte var intresserad.

Mina valmöjligheter som jag ser det:

- glömma allt som har med honom att göra

- bita i citronen precis som du nämner, och höra av mig och fråga varför han inte kände för mig (känns dock apjobbigt... speciellt eftersom jag sagt att jag inte är intresserad..)

- fortsätta låtsas som att jag är ointresserad av honom som pojkvän, men lobba för att vi tar oss iväg på den där resan och där satsa på att släta av honom?

Får se om det kommer något svar på min fråga på WF imorse. Får jag inget svar alls så vettesjutton om det är värt att fortsätta försöka/analysera... Är han minsta lilla nyfiken fortfarande (oavsett om det handlar om resesällskap eller kärlek..) så borde han svara, kan jag känna..

Absolut, det var ju det jag ville få fram (puckad och stött som jag var)...

Han är en störtskön kille och är alternativet vän eller ingenting alls, så vet jag vad jag skulle välja. För kär är jag inte, men väldigt nyfiken och jag hade gärna lärt känna honom mer..

Och fram tills att jag skrev i denna tråd så var jag 110% säker på att han inte var intresserad av mig. Sen kommer vissa i denna tråd och skriver att bristen på hångel och att jag ev. satte mig själv i vänskapsfacket kan ha gjort att han dissade mig för att inte bli dissad själv - och då får jag såklart upp hoppet igen.

Härligt, härligt!

Åh! Tufft att få höra sånt, men vad skönt att du kan ta det ganska bra och se på det hela med "nyktra" ögon! Mitt ex ville aldrig förlova sig och bröllop fanns inte på kartan, men nu är han i ett nytt förhållande - och jag hoppas jag kan se på ett eventuellt bröllop mellan dem på samma sätt som du gör - att människor mognar och att man får vara glad för deras skull.
Kändes det tungt att få höra det av sonen istället för från ditt ex?
Kram!

Jag håller med till fullo. Jag kan bli kåt på krogen och vilja släpa hem nån, men när det gäller internetdejting så står mer "på spel" och nervositet och förhoppningar gör att jag sällan känner den där sexuella laddningen redan på första dejten. Brukar tända till på andra dejten (fast jag har allt turtrosorna på mig redan på första ;)) och vara upplagd för some looooove (eller i alla fall lite salivutbyte) på tredje. Jag kan nog inte göra mig mer tillgänglig eller mer "på" redan på första dejten, för då har min hjärna fullt upp med att processera allt som sägs och görs..

Tolkar jag dig rätt, försvinner killarna från dig efter 3-5 mail? Är det en trend och har hänt fler än ett par gånger? Märkligt.. Det händer väl alla att folk tappas på vägen under mailväxling, men det låter som om det händer väldigt ofta för dig?

Jag kan bara tala för mig själv. Först och främst så ska jag påpeka att om ni hade varit en fluga på väggen på alla mina förstadejter så hade ni nog inte fått några vibbar av att jag är nervös. För jag är ganska laid back till att träffa främmande personer..

Men, skillnaden mellan krog- och internetdejting för mig är att på krogen är jag inte ute efter något långvarigt, jag har inte hunnit bilda mig en uppfattning om killen, och han har dessutom inte hunnit bilda någon uppfattning om mig. Och jag har på en förstadejt med någon från nätet verkligen fullt sjå med att processera allt som sägs - är han som jag trott, hur var det nu med det där vi snackade om, ojdå, det där visste jag inte m.m. m.m. så jag hinner typ inte tänka tankar som "fan vilka fina läppar, de skulle man hångla upp".. Det handlar alltså inte om nätet i sig, utan om att jag vet tämligen mycket om människan innan...
Låter det jättekonstigt? Kanske, men så funkar jag i alla fall.

Liten uppdatering i min egna soppa.. Jag skrev alltså till honom på lördagsmorgonen. Inget svar. Under kvällen nu när det hade gått 36 h (!) gav jag upp och insåg att jag var totalt ointressant för honom.. Depp, depp, men jag har två andra dejter inplanerade innan nyår med schyssta, om än inte fullt så intressanta, killar. 45 minuter efter jag totalt gett upp hoppet plingade mobilen till..

Vi smsade till och från under två timmar och till sist så gav jag upp och skickade iväg ett "Nu la jag till dig på fb. Har du bara dina närmsta där så är det bara ignorera vänförfrågan". Förfrågan blev godkänd och en kvart senare kom ett sms "Fina foton. Du är vacker. :)"

GAH. Hur sjutton tolkar man det? Han har sagt att han inte är intresserad, jag har sagt att jag inte är intresserad - och ändå skriver han en sån sak... (fanns det en smiley som kliade sig i huvudet skulle jag lagt till den här... ;))

Det slutade med att han frågade om veckans planer, jag svarade att jag funderade på att besöka ett specifikt ställe den 22:a eller 23:dje och hux flux så skulle han skicka ett sms om han blev klar med julklapparna innan och hade lust att haka på. Antagligen blir det inte av, men ändå...
Märkligt gott folk (analyser tas tacksamt emot!) men jag går onekligen och lägger mig med en bättre känsla i magen i natt än jag hade igår.

Jag kan hålla med. Mitt intresse har faktiskt minskat lite och gått över till mestadels nyfikenhet - och lite vaksamhet. Så vi får se framöver vad som händer. Jag håller er uppdaterade!