Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!
Anonym (ny) skrev 2011-08-21 17:49:18 följande:
Jag har bara kontakt med en kille på nätet, han jag var på dejt med, och han är verkligen trevlig. Jag är bara så rädd att allt ska upprepas igen som hände med mitt ex. Trodde verkligen att han var den rätte och vi var rätt "snabba" när vi väl träffades. Denna kille är ju rätt "på" också som jag beskrivit, men inte FÖR på men man märker att han är genuint intresserad. Han messar inte hela tiden o han håller inte på med en masssa "puttinutt" för vi känner ju eg inte varandra så bra. Så på så sätt känns det bra men som sagt känner jag mig lite ängslig för att hamna i samma situation igen.
hur många här har barn sedan tidigare? hur tänker ni ang att någon ny ska träffa ert barn??
Jag känner mig så kluven alltså, vet inte alls hur jag ska göra. Har ju barnen nästan jämt så svårt att komma ifrån utan. Kan fixa barnvakt kortare tid men för att veta vill man ju träffas lite mer...
*sträcker upp handen och viftar*
Jag har barn. När (höll på att skriva "om"
Jag tror att man ska vara försiktig så att man inte lurar sig själv. Nu har jag det positivt (ur dejtingsynpunkt) eftersom att jag har barnen varannan vecka och det är lättare än om man har barn på heltid eller närapå heltid. Men att slänga in barnen i grytan tidigare än vad som kan vara bra bara för att man inte får ihop det att träffas annars känns inte som något jag skulle göra. Då tror jag att man kan göra sig själv en björntjänst.
Sen behöver man nog vara medveten om att även om man träffar någon som bara har barnen på halvtid eller varannan helg så kan det utökas till ett heltidsumgänge när som helst och av olika anledningar. Är jag inte beredd på att kunna leva med Mr Mias barn på heltid så skulle jag inte fortsätta relationen även om situationen inte ser ut så just nu. På samma sätt vill jag att Mr Mia ska resonera på liknande sätt när det gäller mina barn.
Måste jag välja så väljer jag barnen först alla gånger. Och jag förutsätter att Mr Mia har samma inställning. Sen kan det hända att man lever med alla barn eller inga barn. Men jag förstår mig inte på folk (oftast kvinnor) som klagar på att de plötsligt måste leva med sambons barn sen tidigare.
"För när vi träffades så var bonus bara hos oss varannan helg och sambon sa faktiskt att han inte ville att bonus skulle bo alltid hos oss och nu har han plötsligt ändrat sig vad ska jag göra för han har ju lurat mig?!"
Nej sånt förstår jag inte.
Nej ta det lugnt och kasta inte in barnen för tidigt (även om det blir knepigt när man har dom ofta) är mitt råd,


