Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!
Ernst Hugo skrev 2011-08-02 00:05:57 följande:
Ja på tok för mycket trams nu 
Inlägg från: Anonym (Hopplös:))
|
-
Passa sig...
-
Nej jag vet att du (ni) har rätt. Jag tyckte mer situationen var pinsam och jag är förvånad över min reaktion (att bara smälla igen dörren)Anonym (Mia) skrev 2011-08-02 11:26:51 följande:Men det där verkar ju märkligt. Du är väl inte någon han bara kan dyka upp hos där det passar honom. Lite telefonkontakt och avtala en tid kanske han borde lära sig. Jag tror inte att det är en förlust för dig om han försvinner nu. Dyker han upp igen så ta det för vad det är om du vill. Men vad hade hänt om du haft en dejt där redan? Nä, han äger problemet. Inte du.
Och jag tyckte det var charmigt första gången, modigt...och det är charmigt. Men nu är det väl mer irriterande. Han är ingen jag nånsin funderat på en relation med men ja...han är fin att vila ögonen på
-
Varför lägger du så himla stor tyngd vid ekonomin? När jag börjar dejta någon så frågar jag inte direkt om hand årsinkomst och skulle en kille fråga om mina så hade det varit bland det sista han sa till ig. Pengar är ovidkommande.Anonym (Nervös dejtare) skrev 2011-08-02 10:01:15 följande:Jag håller på att kämpa med ekonomin, letar inte efter någon som ska försörja mig, vill klara ut min situation själv och jag vet att jag kommer klara det. Lär ta tid bara.
Det är vad som bekymrar mig, eftersom det kommer ta minst 2-3 år innan jag är på fötter ordentligt, är det verkligen någon som kan tänka sig en framtid med någon som har ett så struligt bagage med pengar.
Jag kommer inte kunna köpa hus eller bil om jag inte har kontanter. Får inte ta lån eftersom jag har anmärkningar som inte kommer försvinna förräns 3 år efter jag betalt allt till kronofogden.
Jag är bara lite rädd att ingen vill ha en tjej som jag, en som inte kan göra allt man kanske vill som par.
Sen förstår jag så klart att det för mig känns annorlunda eftersom jag inte har några problem. Vad jag menar är att jag inte tänker så mycket på pengar men för dig som får kämpa är det säkert mycket jobbigare.
Men när det kommer till dejting så har dina ekonomiska problem INGENTING med saken att göra. Lämna den biten...
Och nej, du kanske inte kan ta lån och köpa hus tillsammans med nån nu men du är ju singel? Och även om du träffar någon imorgon så dröjer det väl innan man gör en sån stor sak? Det är ju inte för resten av livet som du aldrig kommer kunna göra såna saker, utan en väldigt begränsad tid av ditt liv. -
Det har jag också varit med om, flera gånger. Vet inte riktigt vad det beror pågiftgrodan skrev 2011-08-02 22:28:02 följande:jahopp, blivit av med min anonymitet... jaja, jag har väl inte sagt något superhemligt egentligen. Det är jag som är (smådesperat).
Jag tycker det är så skumt, jag kan utväxla några mail med en del killar, men jag föredrar msn och brukar föreslå att vi ska lägga till varandra där ganska snabbt. Men efter det pratar vi aldrig igen eller bara väldigt kort. Varit så nu i alla fall tre gånger. Nån mer som upplevt det?
-
Vi måste sluta tänka så! Det är sånt trams! "Vad ska han med mig till?" Trams!!Anonym (Dejting) skrev 2011-08-03 11:31:01 följande:Haha! Jag är 36, snart 37. Var på date med en 30-åring i måndags. Han ser ännu yngre ut. Inga barn. Vi hade det trevligt men jag tvivlar på att vi kommer att ses igen även om han sa att han vill träffas. Än så länge har jag inte hört nåt från honom. Anyway, jag satt där under daten och tänkte för mig själv: Vad ska han med mig till? Vi lever totalt olika liv! Han gör karriär, hoppar fallskärm mm och jag är en ensamstående två barns mor. Visserligen har jag ordnad ekonomi och allt runtomkring men icke desto mindre....
Vi får bli bättre på att gilla läget. Uppenbarligen finns det nåt som denna 30-åring attraheras av hos dig. Härligt! Punkt slut.
-
Han tycker kanske att du är rolig? Charmig? Sexig? Smart? Vad fasen vet jagAnonym (Dejting) skrev 2011-08-03 11:50:15 följande:Men vad är det då? Han har ett jobb bra jobb, fullt upp med det, en bostadsrätt innanför tullarna, ska flytta till stan igen, inga barn, massa aktiviter. Och jag? Två barn med två olika män varav det ena på heltdi med undantag för varann helg och vissa dagar. Två HELT olika liv!!!
Sluta ifrågasätta
-
Nejnejnej! Inte bio! Det är ju helt värdelöst, där kan man ju inte prata. Sen kan jag tycka att fixa är lite jobbigt...bara sitta och stirra på varandra. Promenad är kanon! Då kan man prata utan att stirra på varandra. Så promenad och glass är min sommar-dejt-melodiAnonym (ny) skrev 2011-08-03 11:53:48 följande:JA vi måste tänka att vi är bra personer som har massor att ge. En del yngre killar vill faktiskt ha familj och har inget emot att träffa någon som redan har barn. De flesta jag haft kontakt med säger samma sak "jag är i den åldern så man får räkna med att den man träffar har barn redan" och det känns ju bra
Jag sitter och tar mod till mig att våga gå på dejt med denna person som jag gillar. Han verkar supertrevlig och det känns som en person som jag skulle kunna gilla att gå på dejt med men jag är så jäkla feg
Vad tycker ni jag ska börja med för dejt. Är bio en bra idé? sitta nära varandra men behöver inte prata så mkt 
eller ska man ta den klassiska fikan? Eller en promenad? Eller ska man ses ute på krogen för att lätta upp stämningen lite?! eller blir det fel?
-
Men herregud! Kolla denna profilen!
"Just nu känner jag mig som en hundvalp med längtan efter att hitta en matte som tar hand om mig och undan för undan förvandlar mig till hennes keldjur, förhoppningsvis ett älskat och omtyckt sådant:).
Hundvalpen har i vanliga fall en karriär som forskare och affärsutvecklare som ger tillfredställelse, men saknar det den mest behöver, nämligen en matte att komma hem till och kela med:)
Valpen tycker om att vara söt och snäll mot sin matte, men kan tyvärr inte vara sådan i vanliga fall för att den så skulle bli uppäten av de stora stygga vargar som valpen gör affärer med:)
Vem vill äga en söt och genomsnäll valp som alltid tänker på sin mattes bästa?" -
Äsch då! Så stor åldersskillnad är det väl inte? Jag pratar för tillfället med en mycket härlig man och han är 41, jag är 30. Skitsamma liksom!Ernst Hugo skrev 2011-08-03 17:42:15 följande:Eller undrar man om det ger samma effekt om man sätter i batterierna för att sedan ta ut dem igen - O vips sitta utan fjärrkontroll.
Men seriöst måste fråga.......
Brukar inte vara åldersnojjig, men nu vette tusan. Precis inlett en dialog med en ensam mamma på 31 (jag 43) och hon är precis lika ohemult vacker som hon är trevlig. Bor dessutom i samma stad och tusan vet om inte i samma stadsdel oxå.
Bör jag överhuvudtaget tänka på åldersfrågan?
-
Det har jag också undrat flera gånger och jag tar alltid såna kommentarer som bullshit! De kan möjligen säga att jag verkar intressant, att de är nyfikna på mig eller att jag ser söt ut på bilderna. Det är bedömningar de kan göra. Men att säga "Jag vill ha dig" är avtändande för mig. Det är "för mycket" och då känns det oäkta. Och vem gillar oäkta?Anonym (Min tur snart?) skrev 2011-08-04 10:45:57 följande:Nu har jag en undran.
När jag chattat med killar från dejtingsajter för att lära mig lite mer om dem och se om de är något att dejta och ha i framtiden så är det FLERA som kläcker ur sig kommentarer som "jag vill ha dig" och liknande saker. Och jag undrar varje gång... hur kan du säga så, det har ju inte ens träffat mig, bara chattat och sett en eller två bilder på mig.
Är dessa killar bara ute efter sex som säger så?
