Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Anonym (Hopplös:)) skrev 2011-08-07 20:55:16 följande:

Nej jag skulle absolut kunna träffa någon så spontant. Men sen är jag lite konstigt, som ni t.ex....Pratar med en superhärlig man. Charmig, intelligent, rolig och snygg. Jag blir glad av hans mail och kan nästan dra mig för att träffa honom, för tänk om vi inte alls klickar...då kommer jag sakna hans mail massa. Likaså att övergå till msn, då får jag ju inte så långa härliga brev längre.
Ja jag är märklig, jag vet

Pratade med en kompis om vilka mina krav var efter jag dissat veckans dejt innan vi hann träffas. Jag raddade upp följande.
trevlig
klar med barn
kunna ta ansvar för sig själv och sitt liv
Inte vilja träffas alltför ofta. (inte varje dag hela tiden, men gärna varje vecka)
Inte ha åsikter om mitt liv (i praktiken inte sura för att jag prioriterar en ehlg med tjejkompisarna istället för med honom mellan varven)
ja så ska han inte vara nån toffel

Hon gratulerade till ensamhet i de närmsta 60 åren och tyckte jag kunde medla fred i mellanöstern istället. Det var troligare att jag skulle lyckas där.

Åh andra sidan är jag klar med barn, jag tjatar inte om vi inte ses på en vecka eller så, men är trevlig när vi ses utan att sura för han har haft annat för sig, jag har inga åsikter om hans liv och jag är definitivt ingen toffel och jag uppskattar nån som har egna åsikter.

Ska det verkligen vara omöjligt?

Jag har tagit mod till mig och tackat jag till dejt med en som definitivt inte är min typ om jag tittar på bilden, men jag har bestämt mig för att faktikst gå iväg på den iaf.