Inlägg från: StilaM |Visa alla inlägg
  • StilaM

    Lämna gråtande barn?

    Är du säker att du inte fattat fel?! Man brukar säga att det ta 2 v att skola in ett barn, och under denna perioden ska föräldrarna finnas tillgängliga - men inte vara där!

    Ofta räcker det ju att förälderna är med de första tre dagarna. Eller första veckan. Men två?! Eller mer?

    Vår dotter trivdes kanon och vinkade glatt hej då efter tre dagar (första försöket). Jag skulle inte ha lämnat henne gråtandes.

  • StilaM

    Men ska alla föräldrarna ta ledigt i 3 veckor för att skola in? Är det ens möjligt för folk?


    Vår fsk sade en vecka på förskolan och en vecka inom 15 minuters avstånd, för att kunna komma om det behövdes. Sedan gjordes indiviuella förlängningar för barn som behövde det. Det är ingen "snabbinskolning" - 3-5 närvarande dagar är den absoluta normen, både med traditionell och föräldraaktiv inskolning. 

  • StilaM
    StoraD skrev 2011-08-01 00:30:57 följande:
    Du hade inte heller det! Gött, fasiken - min misstanke är att det finns en hel del där ute som faktiskt inte lämnar sina barn när de är ledsna! Skönt att det gick så bra!

    Nej, jag har inte fattat det fel. Det är ett föräldrakooperativ och detta är deras modell, de beskrev den mkt utförligt. 
    Ok. Låter lite kontraproduktivt. På två veckor hinner ju du bli en naturlig del av förskolemiljön...
  • StilaM
    Dr Mupp skrev 2011-08-01 07:16:49 följande:
    Vi har tvåveckors inskolning. Första dagen är man där och bara bekantar sig med lokalerna. Nästa dag är barnet med i aktiviteterna och mamma/pappa sitter passivt med i tex soffan. Så fortsätter man ett par dagar och sen lämnar man en kort stund och ökar sakta på den tiden. Sen gör såklart inviduella anpassningar. Våran ett var ett textboksbarn, vår tvåa behövde lite längre inskolning och vår trea skolade in på två dagar (men så hade han ju varit på dagis tre dagar i veckan när vi hämtade och lämnade storastsyskon).

    Vi har aldrig lämnat gråtande barn och kommer heller inte att göra det. Att lämna ett gråtande barn är att överge det. Det kommer bara innebära att det tar längre tid för barnet att bli trygg på dagis. 
    Jomen, den tvåveckorsinskolningen bygger ju på att det är klart på två veckor. Den variant TS beskriver innebär att man lämnar efter två veckor. Då får man ju räkna på minst en vecka för ev tråkigheter.
  • StilaM

    Barnen känner ju också om man är orolig för att det inte ska gå och om man är orolig för att lämna dem. Ett bra tips är att den av er föräldrar som tycker att det känns bäst att barnet ska börja i förskolan är den som skolar in.

  • StilaM
    StoraD skrev 2011-08-01 14:18:40 följande:
    Hej, tack för ditt svar Medusan! Det liknar mkt mina tankegångar, men jag är lite orolig för hur personalen ska reagera. Jag har hört flera exempel på personal som blir lite irriterade, och t.o.m. liknar situationen med att dra av ett plåster (snabbt farväl och så gå). Jag vet också att vissa föräldrar har blivit ombedda att se glada ut och vinka/låtsas om att barnet inte gråter - och det känns för mig är helt främmande att inte erkänna min lille skatts känslor, utan ignorera dem - eller låtsas som att jag inte ser!

    Hur har personalen reagerat på dig? Blir de irriterade när du inte bara vill lämna snabbt och gå? Pratade du med personalen om det innan?

    StilaM: tack för tips! Personalen hade precis samma tanke, och menade på att eftersom föräldern är med i 2 veckor, och ser verksamheten, så får de också ett förtroende för den och för personalen, vilket blir en tillit som också barnet känner av! 
    Och det är viktigt att inte dra ut på avskedet. Gör som du brukar när du ska till jobbet/affären/kompisar etc, så att barnet känner att det är samma typ av hej då. Då kopplar ju barnet det med ett avsked där mamma kommer tillbaks. Om barnet börjar gråta då, så fgår man ju backa, trösta, samtala, lugna, sedan - samma igen. Ett odramatiskt, vanligt: "hej då, vi ses snart".
  • StilaM
    vittra skrev 2011-08-01 16:52:11 följande:
    För mig är det en självklarhet att inte lämna gråtande barn, och jag håller absolut inte med om myten att man inte får "dra ut" på det, tvärtom bör man enligt mig stanna kvar en stund extra om man märker att det behövs och att barnet tvekar. Ta en kopp kaffe innan man går eller involvera barnet i någon lek tex. Det är för tusan det minsta man kan göra för sitt eget barn!!

    Vår dotter har inte gråtit en enda gång vid lämning. Hade jag varit lika hjärtlös som många andra hade hon förmodligen gjort det, istället valde jag att lyssna till henne och ta henne på allvar.
    Fast om det är mig du hänvisar till, så har du läst slarvigt. Jag skrev:
    Och det är viktigt att inte dra ut på avskedet. Gör som du brukar när du ska till jobbet/affären/kompisar etc, så att barnet känner att det är samma typ av hej då. Då kopplar ju barnet det med ett avsked där mamma kommer tillbaks. Om barnet börjar gråta då, så fgår man ju backa, trösta, samtala, lugna, sedan - samma igen. Ett odramatiskt, vanligt: "hej då, vi ses snart".

    Det är själva "hej då, nu går jag" som inte får bli ett evighetslångt tvekande.
  • StilaM
    vittra skrev 2011-08-01 18:41:08 följande:
    Nej jag syftade inte till dig utan generellt, det är ju vad så otroligt många får höra från personal, precis som TS själv skrev.
    OK. Då håller jag med dig.
Svar på tråden Lämna gråtande barn?