Fastställa faderskap via domstol?

Du måste börja med att häva faderskapet för din man. Vet han att han inte är pappan? Sedan har soc utredningsskyldighet kring faderskapet som du måste medverka till. Du behöver aldrig stå för hans kostnader men får stå för dina egna om du inte kan få rättsskydd el rättshjälp

Ja min man vet och han stöttar mig i vilket beslut jag än gör. Han är alltså beredd på att vi låter det vara som det är om jag inte orkar tjafsa med biopappan. Men jag anser att varje barn har rätt till sina biologiska föräldrar.
 Hur häver jag o min man faderskapet då? 

När jag ringde och fick prata med chefen,så var det inte ens säkert att jag skulle få en tid för samtal. Hon menade på att det egentligen inte var någon ide iom att biopappan var anti.
Fast de gav med sig och nu avbokade handläggaren mötet med min man för att biopappan inte kunde komma på tiden som han fått. Hon vill träffa honom först. Just därför så får jag en känsla av att jag kommer få fixa detta själv utan familjerättens hjälp. Är det så att min man först måste "avsäga sig" faderskapet så borde ju vi kunnat ha ordnat det utan att biopappan har hörts...för min man vet ju om att han inte är pappan...till 100% 

Vad jag fattar det som så är det deras skyldighet att fastställa faderskap när kvinnan är ogift.
Vägrar biopappan att frivilligt medverka nu,så måste barnet (via mig) alt min man dra det till domstol. Jag får inte detta att gå ihop.  

Hur ska jag hävda min rätt till hjälp då? Finns det ngn paragraf jag kan dra fram?
För chefen var väldigt tydlig med att om pappan inte vill medverkar så är det inte mycket de kan göra.

Nu så har de ju redan avbokat mötet med min man för att biopappan inte kommer till sitt möte.
Så de anser alltså att det inte är lönt att träffa min man och höra vad han har att säga förän de fått in biopappan på samtal.

Är ni verkligen säkra på att det är så här? Tänk nu på att jag är gift...jag vet att familjerätten har en skyldighet att utreda om jag vore ogift.      

Det är skevt att som ogift så måste man medverka i faderskapsutredning och berätta om alla samlag inom konceptionstiden.
Men när man är gift så tvingas man bråka om att få göra en utredning när man vet att det är omöjligt att mannen som tillskrivs faderskapet är pappan. 
Det räcker att ta en titt i min mans pass och i mitt pass för att förstå att vi inte ens varit i samma land under den långa konceptionstiden
  

Fast varför avbokade då handläggaren mötet med min man? Hon kunde ju ha tagit hans uppgifter och gjort klart hans del,så det bara var biopappan kvar.
När jag var där så berättade jag att vi inte ens varit i samma land under konceptionstiden,så hon ville att min man skulle ta med sitt pass....då hade det ju inte varit några tvivel övh att han inte är pappan. 
Jag bor i en storstad och handläggaren sa det är många kvinnor i min situation som hon stött på,så hon bör ju veta.
Aja...jag får se vad som händer.  

Tack för era svar!
Känns jobbigt när man inte riktigt förstår hur allt går till. Ibland känner jag lite att jag vill skita i det och låta det vara som det blir.
 Vi vet ju sanningen och barnet blir ju varken mer eller mindre älskad för att den inte får rätt pappa på papper.
 Fast jag tror verkligen att det är ett barns rätt att få "rätten" till sina biologiska föräldar även om någon annan går in och axlar rollen som förälder.      

Hmm..ja du ang arvsrätt. Det finns nog inte mycket att ärva när det kommer till den biologiska pappan. Han har stora skulder till kronofogden,barn sedan innan samt jobbar svart så pengarna går rätt ner i hans och de andra barnens fickor. Han har nog inte heller några bra försäkringar som faller ut...
Då har barnet större chans att få ut ngt arv från min man.
Fast just det är mindre viktigt för mig. 

Precis som du nämner så är det öppet för både min man och barnet att försöka häva faderskapet i framtiden. Så just därför ville jag ordna det nu så att man inte får ett oönskat brev i framtiden när man har accepterat att det är som det är. Det skulle itne bli roligt för barnet att behöva få gå igenom ngt sådant...att den enda pappan h*n känner till vill häva faderskapet och sluta vara pappa.

Jag ligger lite lågt nu. Vet att Familjeräten skulle försöka få till ett möte med biopappan och så får jag ta det därifrån.  De har väl fullt upp nu efter semestern dessutom.

Jag är frustrerad!

Den biologiska pappan gick med på att topsas 1 september. Jag och mannen jag   är gift med topsades för nästan två veckor sedan. När vi var där så berättade handläggaren att biopappans prov måste tas om för de hade tabbat sig. Hon har fortfarande inte fått biopappan att återkomma för provtagning. Nu krävde jag att få veta om pappan komemr att lämna sitt prov eller inte för tiden springer iväg.

Enligt handläggaren så måste jag stämma honom om han vägrar komma...vilket jag nu i efterhand känner att jag borde ha gjort så fort barnet föddes.
Handläggarens taktik är att gå långsamt fram och inte pressa honom så att han återkommer,men eftersom han inte har ens bestämt ett möte och det nu har gått 2 veckor till så känns det tröstlöst... 

   

Ja det var tråkigt att höra,men iom att pappan till mitt barn befinner sig i sverige så bör detta gå att lösa relativt smidigt och snabbt. Som det är nu händer ju ingenting. Skulle inte förvåna mig om i slutändan jag tjänat på att stämma honom när bebisen var en dag....