• Solen73

    orkar inte mer, vredesutbrotten upptar hela livet...

    Vår dotter 3 1/2 år är i en hemsk period av trots och vredesutbrott. 5 veckor långa semestern är slut och vi är som två vrak, helt slut mentalt. Vi har gjort en massa kul i sommar men tyvärr så förstörs mycket av hennes humör. Hon blir galen på minsta lilla ibland och det känns som att man tassar på tårna och försöker göra det bästa och ändå blir det fel. Det känns som att vi inte orkar mera, hon får flera utbrott varje dag, både stora och små. Vi försöker vara väldigt pedagogiska, förklara och trösta. Förhållandet tar verkligen stryk av sånt här.
    Vad ska man göra? på måndag är det dags för dagis och jag är så rädd för hur det kommer att gå på mornarna, lämningar och hämtningar. Tanken har slagit mig att det kanske är något fel? Jag tänker en massa arga tankar när det är som värst och drömmen just nu vore att vara ifrån i flera veckor. Det skulle jag säkert inte klara men jag är så mentalt slut så jag vet inte vad jag ska ta mig till.
    Hur ska man få dagarna att kännas ok?

  • Svar på tråden orkar inte mer, vredesutbrotten upptar hela livet...
  • Perry the Platypus

    Vi har också haft det så i perioder ända sedan vår son blev 1,5. Han är nu 4,5 och fortfarande mycket "lättantänd". Troligen är din dotter betydligt trevligare på dagis än hemma? Det har iallafall vår son varit.

    Jag har inga råd att ge; jag vill bara berätta för dig att du inte är ensam om din frustration och förtvivlan. De flesta vill inte tillstå öppet att de har tuffa perioder med sitt barn, men krasst sett så har inte alla små rosenkindade dockor.  


    På språng.
  • gryning2

    Usch känner igen =( Min son har varit hemma med mig alltför länge just nu (känns det som) och dessutom fått en lillebror under sommaren. Det är mycket vredesutbrott och han surar över allting, skitjobbigt. Jag tror inte alls det är någt fel utan låter som helt normalt beteende hos ditt barn. Men man tror man ska bli galen ibland. Mitt bästa tips är skaffa barnvakt regelbundet och turas om med barnet så ni får andrum...


    Mamma till H född 071017 och E född 110708
  • skånegås

    Ibland hjälper det faktiskt att bli galen (fast det beror ju på vilket vis det är) och visa att man faktiskt får nog. Själv blir jag iblandarg och skriker åt barnen (kanske inte eftersträvansvärt, men de fattar att jag menar det jag säger)  

    Det är ni föräldrar som bestämmer och ibland kan det vara bra att inte tassa på tå (bara en björntjänst), visa var man själv står och inte trassla in sig i massa diskussioner och förklaringar utan bara bekräfta: Jag ser att du är arg!
    visa var man står: Jag tycker det är ok, men jag är... (trött, får ont i öronen etc) och vill..... (gå hem, att du slutar skrika) nu.

  • Solen73

    Tack så mycket! I söndags orkade vi inte med så då fick vi lite avlastning. Nu har dagis börjat och idag har det gått bra. Man blir så glad för varje bra kvart, timme, dag. Det är då man orkar hämta kraft, man vet ju att det kan vända jättesnabbt igen. Jag ska ta och läsa några böcker i ämnet för att få lite tips hur man ska tänka.

Svar på tråden orkar inte mer, vredesutbrotten upptar hela livet...