• fantasy06

    Min 5-åring .....

    Min son blir 5 år om 1 månad. Behöver råd och tips ang hans beteende och vårt bemötande. Han slåss, bits, sparkas, säger hemska saker, slänger saker på oss osv. Detta är riktat mot oss, aldrig några problem på förskolan. Hur ska man bemöta någon som håller på så här? Ibland kommer han självmant o säger förlåt, men vet inte om han förstår och menar det. Funderat på vart man kan vända sig för att få hjälp med detta, för bitvis känns det helt omöjligt att ha det så här. Samtidigt kan han komma en stund senare o vara världens mysigaste o snällaste kille. Tar gärna emot tips o råd från er :)

  • Svar på tråden Min 5-åring .....
  • myrans fyra

    Tydliga gränser o fasta rutiner kanske funkar om han inte gör så på dagis

  • fantasy06

    Han vet vad som gäller o har rutiner. Vet inte om hans beteende har med trots att göra eller om det är nåt "fel" på honom.

  • myrans fyra

    Varför skulle det vara fel på han om han inte är likadan på förskolan? Hade det variit fel på han så hade han varit likadan där. Men som du säger så funkar det på förskolan o då kanske ni behöver kolla med personalen var de gör som inte ni gör?

  • seandra82

    tydliga gränser som tidigare säger , var koncekvent vid dåligt uppförande inga roliga aktiviteter , bra uppförande lika med roliga aktiviteter. jättebra att han kommer å säger förlåt själv när det blivit fel dom gångerna han kommer på eget val, förösk å prata med honom om vikten av hans uppförade o vad som händer om det blir fel, om han ex säger dumma saker ex "dumma mamma eller likannde " ta tag i honom o säg " jag gillar inte när du säger så då blir ja ledsen , du vill väl inte att jag skall kalla dig för sånna saker ? blir inte du ledsen o arg då ? 

  • fantasy06

    Tack för tipsen. Försöker göra det som du skriver. Men ibland tryter tålamodet allt för fort tyvärr. Hade han bara sagt dumma mamma hade jag stått ut, det är mer i stil med idiot, jag ska slå dig osv. Sen så fort han inte får som han vill blir han jätte arg o gör aööt dumt o elakt som han kan komma på. Har,som jag skrev i början, funderat på vart man kan vända sig för att få hjälp med hur jag o hans pappa ska hantera dessa situationer. Men vet inte vart man vänder sig? Vissa dagar är vi ovänner det mesta av dagen o det är så tråkigt.

  • Wilowa

    Jag tycker att du ska prata med personalen på förskolan och se vad de tycker, det kanske inte fungerar riktigt så bra där som du tror...och även om det gör det kan de hjälpa er vidare. De ni kan kontakta vidare är skolpsykolog, specielpedagog eller skolkurator (om det finns några sådan kopplad till ert skolområde). Det går även att ta kontakt med BUP (barn- och ungdomsspykiatrin), där kan ni få bra hjälp hur ni ska hjälpa och stötta ert barn.

    Det är faktiskt inte ovanligt att barn med diagnoser fungerar bra på förskolan/skolan och inte hemma eller tvärt om. Fast oavsett diagnos eller inte så behöver ni hjälp, diagnoser tycker jag att mans ak vara lite försiktiga med att ställa...

    /lärare i förskola och skola

  • fantasy06

    Tolta: tack för ditt svar. Har haft samtal med förskolan då det var lite problem när han började på storbarnsavdelningen (syskonavdelning heter det kanske) men nu de senaste samtalen vi haft har jag fått reda på att allt funkar bra. Tack för dina tips på vart vi kan vända oss.

Svar på tråden Min 5-åring .....