I-landsproblem egentligen...
...men jobbigt för mig...
Har precis fått reda på att jag är gravid med mitt och min mans första barn, och är såklart helt överlycklig över det! Jag är verkligen redo för detta och håller tummarna stenhårt att allt ska gå vägen!
Dock har jag så otroligt mycket funderingar kring framtiden, mina drömmar osv...vad ska hända med dem?
Missförstå mig inte, jag har ett jättebra liv och är lycklig, men allt som jag inte hunnit med?
Har alltid älskat att resa och har varit ett antal varv runt klotet sen jag tog studenten för cirka 10 år sen, USA, Asien, pluggat, bott och jobbat i Australien, NZ osv...men ändå är jag inte nöjd. Eller jo, nöjd är jag, men vill ha mer! Drömmer om att bo och jobba i London, åka tillbaks och bo i Sydney, resa runt i Japan mm mm. Har ett kanonjobb nu i Sverige, ett kul jobb med en bra chef som kommer vara perfekt när man får bebis. Har dock blivit erbjuden ett annat roligt jobb i Köpenhamn som jag först bestämde mig att ta (och flytta med min man) men nu bestämt migg för blir ett för stort projekt mitt i en graviditet. Jag vet att jag har tid, är bara 30, men kan man göra allt det där när man har barn och blir "vuxen" på riktigt??!! Eller ska jag försöka inse att vissa drömmar blir bara drömmar?
Kan man bo i London med barn tex? Och när de börjar skolan, då kan man väl inte flytta runt? Det känns så ovant att vara ansvarig för en till person (förutom min man men han klarar sig hyfsat ;)) men måste man vara bara mamma???
Snälla, någon som varit här, eller delar min oro, skulle vara så glad att få lite feedback!